Vem får träningsblogga?

Det blev en del reaktioner på inlägget om Ortorexi.
Det är bra, för ämnet behöver diskuteras och uppmärksammas! En kommentar gjorde mig lite (extra) fundersam.

”Jag tycker nog att många bloggar jag läser vill framställa sig som att dom tränar mer än dom gör. 15min styrka på vardagsrumsgolvet är ingen träning värd namnet.. Inte heller 3km löpning 2 dagar i veckan. Det är i princip helt effektlöst men framställs som riktig hardcore-träning.”

Det ligger säkerligen en poäng i det.
Att vi är många som ”förskönar” sina liv och sin träning. Att de väljer att inte skriva när de ”muffat i sig” en chokladkaka (skyldig), eller att de bara lägga ur bilder på den mat som är extraordinär. Inte när de åt kalops 4 timmar tidigare.

Samtidigt kan jag inte låta bli  att undra över frågeställningen:
Provocerar man om man som ”Svensson-tränande” person bloggar om det? Om man har börjat från noll, kanske de där 2 x 3 km är jättejobbigt. Att man är glad över att ha fått till ett kort, men intensivt pass där hemma, när jag egentligen inte hade tid att träna alls den dagen. Behöver man vara elitmotionär för att få skriva om sin träning? Jag tror att det finns  ett rätt stort behov av att känna igen sig i de bloggar man läser.

Jag läser många bloggar där personen i fråga tränar mer än jag.
Vissa t.o.m. väldigt mycket mer.Men det är ju inte träningsmängden i sig som gör att jag läser den. Att de bara skriver om ”riktig” hard-core träning. Det kan handlar om:

  • Inspirerande inlägg
  • Fantastiska foton
  • God mat  och desserttips
  • Tips och råd om livet
  • Fantastiska texter och tänkvärda ämnen
  • Ett bra skrivsätt och magiska formuleringar.
  • Humor 

Osv osv. It goes on… 🙂
Vad säger/tycker ni? Vad gör en bra/läsvärd blogg?

Annonser

15 thoughts on “Vem får träningsblogga?

  1. ”15min styrka på vardagsrumsgolvet är ingen träning värd namnet” … oj vad fel, det är inte tiden du tränar som avgör träningseffekten . Bra inlägg om ortorexi M. Kram

  2. Jag tänker att det finns så många kategorier och normer i samhället att vi verkligen inte behöver sätta ord på vem som får eller inte får ha en blogg som träning. Jag tänker att det är variationen i bloggarna som är det fantastiska – att vi kan inspireras av olika individer. För om det bara finns bloggar är människorna supersatsar och elittränar kan det vara svårt för oss vanliga döda att känna igen sig och identifiera sig. 15 minuter träning hemma kan vara nog så tufft – det handlar sannerligen inte enbart om längd och mängd. Dessutom går det ju att diskutera vilken typ av träning som ger bäst effekt – beroende på vad en har som mål.

    Kontentan: den som vill ha en blogg om träning får det.

  3. Tycker att flera skrivit så bra, så jag säger bara att på din blogg får du skriva vad du vill och du får kalla den vad du vill. Jag gillar den för att du skriver om träning du gör och även om att det inte alltid går att få till träning i ett hektiskt familjeliv. Och visst är 3 km bättre än inget!
    Kram

  4. Trist kommentar.
    Anledningen att jag började träningsblogga var just att jag började på 0 och behövde motivera mig själv genom att följa mina framsteg från 0 till typ 3 km… Det var ju stort för mig och klart jag skrev om det!

  5. Konstig kommentar du fick. För vissa kan ju just den träningsmängden vara extra speciell och värd att nämna. Alla måste ju få blogga om de vill och själva styra vad de ska skriva om.
    Jag tycker att humöret och dagsformen påverkar vilka bloggar man vill läsa. Och jag är säker på att alla bloggar har ett gäng som uppskattar att läsa den.

  6. Om man inte gillar en blogg, varför läser man då den undrar jag. Alla har vi olika förutsättningar. Jag tycker att alla får blogga om precis vad de vill, det är upp till mig om jag vill läsa det eller inte. Jag gillar din blogg 🙂

  7. Att bara röra på sig är bra tycker jag. Sedan vad som är mycket i träningsväg är upp till var och en känner jag. Däremot är det fullt tillräckligt md 3 km. Intensiv träning har jättebra effekt på hälsan. Mer än vad folk kanske inser. Sedan håller jag med om att det säkert förskönas mycket. Ibland undrar jag om alla pass verkligen gå så jäkla bra som det skrivs om. Jag menar absolut inte något illa, men är det bara för mig som det känns för jäkligt då och då? Trots hur mycket man kämpar så går det inte 😉
    Jag håller med dig på punkterna du skrivit upp =)

  8. Jag inspirerad av så många olika bloggar kan nog inte trycka på något specifikt.
    Men är allt perfekt och man tränar 100000 timmar i veckan, har jag slutat läsa för länge sedan ;0).
    Gillar din blogg.
    Kram

  9. Jag trodde 3 km var den optimala löpdistansen? Det blir ju ungefär de där 20 minuterna man skall hålla igång för att få hela hälsoeffekten. Visst är vi många som gillar att springa längre men handen på hjärtat, vem springer ett 24-timmars ultra för att ”det är bra för hälsan”?

    • Jag håller fullkomligt med och det finns studier på att det är lika effektivt. Jag läser en kurs nu där det faktiskt rekommendera detta(korta pass). De säger inte att långa pass inte är något att ha, men att det är bra för oss att ha korta intensiva pass 🙂

  10. Ping: Låg puls och läsvärt | Charlotta Sofia springer och trimmar

  11. På ens egen blogg får en skriva precis vad en vill, om jag tränar kan jag kalla den träningsblogg om jag vill, tänker jag. Strunta i att läsa, den som stör sig. Precis som du skriver, det kanske är mycket för mig att träna två gånger i veckan, eller långt att springa 2 km. Jämför dig endast med dig själv, eftersom vi alla är unika ska vi inte jämföra oss med andra. Bra inlägg!

  12. Hm blir lite bekymrad över kommentaren du hänvisar till. Kanske stör sej personen bara på människor som vill få mindre att framstå som mer men formuleringen: ”ingen träning värd namnet” känns hård. Om jag hade läst att 3 kilometers löpning i princip inte var någonting när jag kämpade med att ta mej EN kilometer så hade jag blivit jätteledsen.

    Jag gillar att det finns träningsbloggar på flera olika nivåer. Det är kul att inspireras av de som är på en mycket högre nivå än en själv och det är härligt att det finns de som är på precis samma så en känner sej hemma.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s