Alingsås levererade – ”The great pulkabacke”!

Ensamvargen Malin har socialjoggat- hör och häpna!
Jag var lite rädd att bli avhängd redan på uppvärmningen, haha! Men det gick över förväntan. Två grupper bildades ganska snabbt. En snabb, några ”ensamma” där i mitten och en lite långsammare grupp. ”Naturlig fördelning”, som det ”ska” vara.
Man blir dessutom lite extra glad  när någon säger: ”Det var nära att jag inte kom hit, men jag är glad att jag gjorde det”. 🙂

Efter det skulle vi köra backintervaller i Alingsås största (?) pulkabacke!
Åka nedför den går ju med en jäkla fart! Men uppför. Inte lika lätt! Ca 140 meter och brant som f***n…! De två första intervallerna kändes riktigt bra. På toppen, efter den andra hör jag en av de andra tjejerna säga att hennes flås ger upp innan benen gör det.
”- Det är samma för mig”, svarade jag. ”Det är oerhört sällan jag får mjölksyra”.

Vad hände på tredje intervallen tror ni?
VAD ÄR DET JAG KÄNNER?? Benen stumnar fullständigt och den där krypande, pirrande, mjölksyra-känslan tornar upp sig som ett stort moln på himlen…!!
Herregud, hur ska det här gå till? Jag kämpar mig igenom ytterligare 4 stycken. Jag som aldrig slutar med ojämna repetitioner, valde att lägga ner efter ”lucky number seven”. Illamående och ben som var som stockar.

Love (hunden) tittade bara frågande på mig.
”Va…?? Är du trött REDAN, matte..?!” (Bra för självkänslan…) Haha!
En av grabbarna fick till fjorton intervaller. R.E.S.P.E.K.T.! Men så flåsade han som Hellner under moss-intervallerna också… 😉
Jag önskar jag kunde ta mig ut sådär! Jag tycker ju att jag tar ut mig, men när jag ser vissa andra så undrar man ju. Skulle jag sprungit en till hade jag troligtvis spytt och det kan vi ju låta bli i sociala sammanhang.

Ett riktigt lyckat event, tycker jag!
Alla verkade jättetrevliga och sådär lagom ”löpargalna” som bara löpare kan vara. 😉 Och dessutom några som höll mitt tempo! YEAY!  Summa, summarum. Vi var eniga om att köra detta upplägget igen.
Och jag insåg att jag kör backintervaller alldeles för sällan (Även om  jag ofta springer kuperat, blir det inte renodlade mördarbackar, liksom).

 

13 tankar om “Alingsås levererade – ”The great pulkabacke”!

  1. Pingback: Mitt 2015 – Del 1 Första halvåret. | Rund är också en form – Trail & Träning

  2. Pingback: 11 km av D-vitamin – Rätt in i blodet!  | Rund är också en form!

  3. Vilket härligt gäng ni såg ut att vara! Bra gjort att du klarade sju backar ju! Jag hade nog avslutat innan spya, precis som du. Inte så nice att behöva spy inför nya bekantskaper! 😉

  4. Pingback: Inte enligt planen. | Rund är också en form!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s