Satan i gatan vad jag har träningsvärk!
Efter testrundan på Gotland i lördagskväll tänkte jag testa att jogga en km eller ett par som uppvärmning. Först gick jag ett par minuter för att värma upp vaden. Sen tassade jag igång. Tja… Jag hann väl typ 50 meter, innan det gjorde lite ont… #%?#¤!(!%)&%….!*
(*Ersätt med valfri svordom).
Det gjorde förvisso inte ont på riktigt samma ställe som tidigare. Lite längre ner, närmare vristen. Men samma typ av känsla dock. *suckar* 😦 En liten tröst var väl att jag var klok nog att gå av DIREKT.
Istället började jag köra styrka i ren frustration.
Fokus höft, höft och mer höft! (Ok, det blev lite annat också. Liiite). Idag har jag…eh…tja…ont! Fast träningsvärks-ont då. Mina höfter ångrar nog att de är ett par klena jävlar… 😛
Rund är också en form - Trail & Träning 
Heja dig!
På dem bara (höfterna alltså) 😉 Vet inte varför höfter ska envisas med att vara svaga. Dumt, ju.
grym som alltid, Malin!
Tack, snälla Jeanna! 🙂
Ilska är bästa drivkraften 😉
Visst är det?! Det kan man komma jäkligt långt på. Kanske ska be någon reta upp mig inför varje pass. Haha! 😀
Bra kämpat. Nu får du ju något positivt ut av det. Träningsvärk är ju lättare att ta än skade-smärta.
Fan vad tråkigt att det gör ont!! Förstår din frustration, jag hade bli it galen. Är galen nu pga löpvila efter fottatueringarna och det är ändå självförvållat….
Bra där! Byt dumt ont mot gott ont 🙂
Kändes som ett relativt bra ”byte”, ja. 🙂
Men visst är det ändå lite skönt när man har ont för att man gjort något bra? 🙂 Kram
Konstig kommentar. Hon är ju skadad i vaden. Är det bra?
Jag är säker på att Ingmarie menade ont, som i träningsvärk. 🙂
Heja du! Ge höfterna vad tål. Fast inte så det gör ont förstås.