Självuppfattning.

Som alltid (?) blev det något helt annat än det som var tänkt.
(Halv) planerat var spinning. Istället blev det styrka, för det var det jag var sugen på. Basövningar och så lite rehab-övningar på slutet.

Känslan var bra!
Inte så att jag maxade några vikter eller så, utan fokuserade mer på bra teknik. Särskilt på utfallen. Jag måste verkligen fokusera när jag gör utfall med högerbenet. Det är mer instabilt, ”vobblar” lättare och/eller viker inåt om jag inte är uppmärksam.
Det är verkligen skillnad. Med vänsterbenet känns det helt naturligt (och stabilt). Att jag inte har tänkt på den stora skillnaden innan? Fast å andra sidan har jag inte kört så mycket utfall (som jag nämnde strax efter senaste naprapatbesöket).

Efter passet tog jag lite gymselfies.
När jag tittade på fotona i mobilen kom jag på mig själv att tänka: ”Va, ser jag ut så??”
Funderade över om spegeln förvrängde bilden, eller om det är så att jag inte uppfattar mig själv så som jag ser ut (?) Jag är ju inte deffad eller supermuskulös, men tyckte ändå att jag såg mer vältränad ut, än jag känner mig.

För att vara tydligt; Egentligen bryr jag mig inte om hur jag ser ut! Träningen är något som får mig att må bra! 🙂 Detta blev bara något som fick mig att fundera.

Är det svårt att se hur man själv ser ut…?
Har ni haft något ögonblick, när ni tycker att ni sett annorlunda ut jämfört med vad ni har trott?

Passet, om ni är nyfikna:
* Assisterade chins: 6×6-10 reps.
* Utfall i smithen: 4×12 reps/ben.
* Bänkpress: 6×6-10 reps.
* Raka marklyft: 5×8-12 reps.

* Vadpress: 1×15 reps (Båda).
* Vadpress: 2×15 reps (En vad i taget).
* Utsida höft (maskin): 4×12 reps.

Annonser

17 thoughts on “Självuppfattning.

  1. Stark! Grym bild, känner igen mig hur mycket som helst. Ibland känner jag inte als igen mig på bild medan andra fångar den jag upplever att jag är. Mycket beror på dagsformen tänker jag. Och om jag gjort ett smart klädval 😉

  2. Knepigt det där. Jag har lagt en del onödig energi på när jag sett på gamla foton och tänk ”oj vad ung och rynkfri jag ser ut” på foton som är, säg ett år gamla… och på dagens ser jag mycket äldre ut. Nästa år kommer jag att se på foton från idag och tänka ”oj vad ung jag såg ut”. Nå – jag känner mig inte så förfärligt åldrad, och 23 vill jag inte vara igen, och känslan är väl det viktigaste.

  3. Jag har en jätteskev kroppsuppfattning. Det jag ser i spegeln och det jag ser på bild stämmer inte överens. Känner mig mycket större ön jag är tyvärr .

  4. Visst är det svårt. Man kan inte se sig själv helt utifrån. Speglar ger inte helt säkert rätt avbildning. Internetfoton på folk stämmer i bland otroligt dåligt med intrycket av samma personer i verkligheten. Andras intryck av en stämmer i bland dåligt med ens egna uppfattning. Mitt intryck av andra stämmer ibland dåligt med deras uppfattning av sig själva… Så – hur ser jag ut och hur ser andra ut, egentligen? 😉

  5. Svårt det där!! Jag känner mig tajtare och mer vältränad än vad jag är när jag ser mig i spegeln, där ser jag en mjuk tjej med runda former! Illa det där!!! Du ser väldigt vältränad och snygg ut!! Kram Cia

  6. Hehe ja, senast igår när jag provade bikini och ba… Vems ÄR den där kroppen? OBS älskar den. Kände bara inte alls igen?! Provrumsljus är så sjukt mysko. Och har ingen helfigursspegel hemma.

  7. Jag tycker det där är himla intressant faktiskt. Har haft mycket problem med mat, vikt och allmänt i särskilt tonåren och 20+-åren. Jag minns foton som när de precis var tagna gjorde mig förfärad ”gud vad jag ser otränad ut” eller ”vilket hemskt kort på mig” och när jag tittar på dem nu så ser jag en superfin tjej som borde tycka om sig själv mer.
    Det är jättesvårt att se sig själv som man ser ut för andra, det är jag helt övertygad om, så egentligen är det ingen idé att ens börja bedöma sig själv. Man har ju sina egna referenspunkter medan andra har sina och det är väl därför en supermodell klagar på sin lilla skevhet i en näsvinge osv…

    För mig ser du superstark ut i alla fall! Och det är så härligt att vara stark, bästa känslan 🙂

    • Känner igen det där. När man ser foton från tonåren förstår man inte varför man var så osäker på sig själv och sin kropp.
      Man VAR ju fin och sådär ”normal” (som man då önskade att man var).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s