Tungt benpass med PB!

Ännu en sådan där dag.
En dag med ”jag-kan-knapp-sätta-mig-ner-på-en-stol”-känsla. Anledningen: Två dagar efter ett tufft benpass! Alltid värst två dagar efter…!

Jag hade känt mig riktigt seg hela dagen och var ytterst tveksam till om jag skulle träna över huvud taget, men övertalade mig själv att åtminstone prova. Väl på gymmet kände jag mig starkare än på länge!

Trodde först att det var något fel på vikterna i bensparken (som var första övningen). En vikt som annars är tuff kändes som flugvikt. Vad hände där?! Var tvungen att lassa på betydligt mer än vanligt och sedan gick benpasset i 110 km/h. I känsla alltså.

Persade dessutom i Marklyft! YEAY!  🙂
Tror dessutom att jag hade klarat mer, men tog det lugn och valde att testa en annan dag. Nöja mig när jag var på topp, även om det var lockande att fortsätta testa gränserna.

Den enda övningen som tog emot lite mentalt var utfallen.
Jag vet inte var det är, men jag har väldigt svårt för utfall. Inte i praktiken, utan mer att min hjärna ”låser sig” på något sätt. Stretar emot. Vill inte. Längtar till övningen är över…

Någon som har känt samma sak vid någon specifik övning / träningsform? Tips?
Nog för att jag kan ”undvika” den, men tänker mer att man kanske kan LÄRA sig tycka om den (eller åtminstone tycka att det är rätt ok)?

IMG_6481

Passet såg ut så här:

* Benspark: 5×10-12 reps.
* Bencurl (sittande): 4×10 reps.
* Vadpress: 4×15 reps.
* Utfall i smithen: 3×10 reps/ben
* Marklyft: 12-10-8-6-5 reps.
* Benpress: 4×8 reps
* Drag åt sidan, utsida höft CC: 3×10-12 reps/ben

Annonser

11 thoughts on “Tungt benpass med PB!

  1. Ping: Smärta! | Rund är också en form – Trail & Träning

  2. Yey för PB och superkänslan, som bara ett bra pass kan ge!
    Jag hyser också nånsorts hatkärlek till utfallssteg, men har verkligen försökt bita ihop och kämpa med dem. Både utan vikt (istället göra triljoner reps) och köra tungt med få reps. Tycker egentligen att utfallsgång utomhus gör sig bäst i test, ute på gräsmattan typ, då kör man bara – känns inte lika jobbigt (mentalt) som att stå och harva i ett gym, ett steg fram, ett steg bak, ett steg fram… ja, du fattar. Gång is da shit 😀
    Min ena tränare/coach sade att sidoutfallssteg är smart att sätta in med jämna mellanrum, det stabiliserar upp de raka (såklart) och gör dem mindre jobbiga. Jag kommer typ nypa honom hårt nånstans om han inte har rätt, för nu försöker jag verkligen få in sidostegen (som jag tycker är zzzzznark :P)!
    Och jaaa, varför är i synnerhet benträningsvärken värst på andra och ibland också tredje dagen?!!!

  3. Jag kan inte göra armhävningar (det är genetiskt, det spelar ingen roll hur mycket jag tränar, jag kan bara inte) men min hatövningar är annars sidoplankan. Den är skittråkig och sen när man är färdig så måste man göra den på andra sidan också. Lösningen har blivit att hitta en variant (stjärnan, alltså sidoplanka med benlyft) som är dels dynamisk och dels ganska tung. Då blev det roligare och gick snabbare.

    Kanske kan du göra något liknande med utfallsstegen? Tex göra Bulgarian splits (en fot på en bänk) istället, eller Russian splits jumps (börja i utfallstegposition, hoppa rakt upp och byt plats på benen).

  4. Bra jobbat!!! Jag har några sådana övningar och mitt ”knep” är att variera dem på olika vis (utfall kan ju faktiskt varieras en hel del) och/eller köra så tungt att man ”bara” behöver göra 4-6 st. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s