Okej, det lär väldigt dramatiskt.
Riktigt så illa var det nog inte. Men nästan. Jag har varit på ett Grit-pass EN gång tidigare – i Mars månad.
Bloggrubriken då var ”Oh My God” och jodå, den var nog rätt passande. Det är nio (!) månader sen jag var på passet och det kanske var så lång tid jag behövde för att förtränga hur jobbigt det var..? Haha! 😉
”Hur röd kan man bli i fejset”?
Tja, rätt så röd skulle jag säga…!! Skillnaden, om jag ska jämföra med det jag minns och har skrivit från förra passet, är att jag inte blev illamående den här gången. Ett bra tecken, väl?
Däremot var det betydligt mer spänst och hopp den här gången. Alltså benövningar, med hopp och med extra vikter = MJÖLKSYRA! Tunga, tunga ben, som brände. Så…himla…mycket…?! Alltså, fy tusan vad det brände!!
Ursäkta alla utropstecken här nu, men känns som att jag jag behöver förstärka orden.
Jag hatade mig själv för att jag bokade in mig på passet 10 minuter innan det började = Ingen möjlighet att ångra sig.
Jag hatade mig själv under tiden, för det enda jag ville göra var att lägga mig ner och AAAANDAS. (Ni vet känslan när det känns som om hjärtat ska hoppa ur bröstkorgen).
Samtidigt älskade jag det.
Väldigt konstig känsla. Troligtvis kommer jag boka in fler pass inom en snar framtid och jag kommer hata mig själv för det. Och älska det. 😛
Just det. Var kommer lucka 6 in i det hela…?
Vi körde säkert 6 varv av någon övning (tappade räkningen). Eventuellt även 10 set x 6 reps. Och jag ville nog dö typ 6 gånger under den där halvtimmen. Räknas det?
Pingback: Lucka 7 – En jobbig Jävla Julkalender! | Rund är också en form – Trail & Träning
Klart det räknas! 6 grit på raken hade man knappast klarat av 🙂 Körde GRIT + combat ett par gånger förra hösten och det gick bara inte att köra gritten efteråt som vi testade ett par gånger. Helt sopslut blev jag fast jag inte orkade köra allt!
http://nouw.com/runwayp
Haha, klockrent. Älskar det 🙂 Men härligt jobbat.
Mycket vackert röd och svettig! GRIT låter som ett superpass!
Haha. Känner igen känslan från våra styrka/intervallpass. Man tror man ska dö var femtonde sekund, men man kan inte heller vara utan. Älskar bara de passen 😍
Älskar Grit-passen!! och jag, man tror man ska dö men det gör man inte och sen är det så jääääää…a skönt! Körde Grit Plyo i fredags, pjoooo, hade pulsband på mig och var uppe över 170 flera gånger. DET är rekorderlig träning det!.
Jag förstår dig, helt och fullt 😀 (Finns rätt många liknande beskrivningar som din här, i min blogg *haha*)
Underbart! Sådana här inlägg får mig att längta tillbaka till gymmet och gruppträning!
Haha, älskar ditt siffertänk. Fast ville du verkligen bara dö 6 ggr? Av utropstecknen att döma (8 stycken…borde ha varit 6..) så skulle man kunna misstänka att det var fler 🙂
Njae, det kanske var fler…. Räknas 6 nyanser av röd, då? 😀