Alltså. Det här med att slänga löparskor…

Jag har himla svårt för det…!
Antingen är det: ”Men de här sprang jag ju det där loppet med…!”  *nostalgisk*
Eller: ”De här kan ju vara bra att ha.”  *praktisk*
Eller: ”De här är nog inte riktigt ”slut” än…(?)”  *velig*
Eller: ”Jag avvaktar ett tag, så får vi se vad jag bestämmer mig för”  *obeslutsam*

En utrensning har nog varit behövlig i åtminstone ett halvår! 
Vissa skor har jag t.o.m. glömt av att jag har. (Det säger ju en hel del…) De svart-ljusblåa högst upp till vänster i bild, var mina första.
Och då menar jag mina första, innan mina ”första”. Ett par skor jag köpte när jag bodde i lägenhet och joggade någon gång då och då (läs ca 15 år sen)… Hade fullständigt glömt dessa! Vet inte ens vad det var för märke. (Om det nu ens var något av de mer kända?)

Mina första* (eller ja, egentligen *andra par då) används numera som stallskor.
Mitt andra* (*tredje) par används som vardags-/promenadskor (är mest svarta och relativ lätta att matcha med jeans m.m.)

Någonstans efter dessa tappade jag räkningen…
Två av skorna nedan har jag fått av Anneli, min trail-guru. Särskilt mantran (de längst ner till höger) har varit en skön trotjänare. Brooks-skorna (längst ner till vänster) och jag blev nog, däremot aldrig riktigt kära i varandra.

De rosa New Balance-dojorna (högst upp till höger) kändes lite jobbigt att slänga.
Inte för att de har varit mina skönaste skor egentligen, utan mer för att de tog mig runt en dryg mara i skogen förra våren, när jag gick-sprang Borås Linnémaraton! *nostalgi igen*

Mina Pearl Izumi har jag kvar, trots bättre vetande. 
Behöver verkligen (!) köpa ett par nya. De är de skor jag har använt ABSOLUT mest! Dels är det sköna och dels är det oerhört allround. Dvs jag har kunnat använda dem både på grusväg, i skog och korta sträckor på asfalt.
”Det kan vara kärlek”, skrev jag efter första rundan. Och kärlek, it was!!
 
Kvar i garderoben har jag trots utrensningen, 8 par (?!) löparskor. 
Fast ”bara” 7 st par löpbara skulle jag säga. För mina första trailskor – ett par rosa (uja…) Salomon Speedcross har jag inte hjärta att slänga. Jag gillar att titta på dem och minnas tillbaka till de där första, galna terrängloppen, som jag (när jag tänker efter, så här i efterhand) egentligen inte borde ha klarat…! De var ju med mig då.  *ännu mer nostalgi*

Har ni svårt att slänga löparskor (eller något annat träningsrelaterat)?
Eller är jag bara onormal…..? *säg nej, please* 😛

Annonser

20 thoughts on “Alltså. Det här med att slänga löparskor…

  1. Ping: Memorabilia | blogg@bureborn

  2. Japp. Jag har också lite svårt att slänga gympadojor. Mest för att ha ett par ”rätt ok” i reserv och för att ha att jobba i trädgården med. Men när gräver jag i trädgårdslandet med joggingskor? Skulle heller aldrig komma på tanken att klättra på stegar och tak med ett par dojor med stel och torr sula. Måste nog bli lite bättre på att slänga.

  3. Ping: Oops… (Nya löparskor)! | Rund är också en form – Trail & Träning

  4. Förstår precis! Och jag grät lite när mina favvo-tajts fick hål på knäet när jag föll i söndags på en sten. Snyft! Måste jag slänga dem nu??

  5. Jag kommer på mig själv med att vara tacksam över att en av döttrarna snor mina skor – för då kan jag med gott samvete köpa nya 🙂 Slänga är inte svårt, men jag kan vara lite som Bureborn – tänka att jag ska ha skorna (och gamla kläder) att måla i. Har nog svårare att slänga kläder än löparskor när jag tänker efter. För kläderna är ju mer ”olika” sinsemellan än vad löparskor är.

  6. Inga svårigheter att slänga här. De som är helt utslitna (terrängskorna) åker i soporna direkt. De andra gör en stegvis resa: från promenadskor till trädgårdsskor till målarskor. När de är helt indränkta i falurött åker de i soptunnan.

  7. Det finns helt klart sånt jag hellre har i mitt hem än gamla utslitna, svettiga springskor, om jag säger så. Jag kan förstå nostalgikänslan, den känner jag ofta, speciellt om jag tittar på barnens bebiskläder. Men för joggingskor, nej!

  8. Vilket härligt inlägg!
    Nu äger jag inte särskilt många löparskor men de få paren jag har har finns kvar! De gamla är Liksom perfekta att hasa ned i tvättstugan eller hämta ved i när vi är i stugan.

    Jag har desto fler Cykelskor och de alla finns kvar, även om de sett sina sista dagar för alldeles för längesedan. De har alla sin egen lilla historia.

  9. TACK Malin! Ibland tror jag att jag är galen…. Jag kan inte slänga skor. Dom måste finnas kvar, om så att dom ska stå i garderoben och skrota. Mina syskonbarn kommenterade min samling av träningsskor senast som igår, men jag ba ”Eh, det är inte så många. Jag använder alla och dom är bra att ha” haha… En kan aldrig få för många 🙂

  10. Sådär tänkte jag med några gamla par skor ”kan vara bra att ha på landet”…tills jag sprang en mil med ett par, på landet, och fick hälseneinflammation och löpstopp i 2 månader. Så nu tänker jag att det nog är bra att skippa de där supergamla löpardojjorna!

  11. Nä, jag sparar aldrig alla mina. Jag sparar det sista paret när jag köper nya….för tänk om de nya inte är så bra 🙂 då har jag ett par i reserv haha
    Kram

  12. Jag kan inte slänga skor överhuvudtaget! Säg ingenting till min sambo men i källaren har jag en hockeytrunk med skor som bara får flytta med…. Okej det kanske ligger mer saker i där. Men jag kan inte riktigt slänga de där sköna sneakers jag hade för 10 år sen trots att de nästan är sönder. Men jag kanske kan laga dom lite…?

  13. Jag springer i mina tills de ramlar sönder och då är det ju bara att slänga. Fast det finns någon i familjen som inte känner så! Vi gjorde en utrensning i julas och gav typ åtta par till en flyktingförläggning, de har tydligen ofta akuta behov av gympa-skor eftersom det är något som second hand-butikerna inte får in. Tänk bara på alla tonåringar som kommit och skall börja med idrott på skolan…

  14. Jag är precis tvärtom! Jag älskar känslan av att jag varit så duktig att jag gjort slut på ett par löparskor och måste skaffa nya. Så jag slänger de gamla med ett leende och en klapp på axeln.

  15. Har noll förståelse för detta då jag aldrig äger mer än tre par löparskor åt gången. Oftast två. De som slängs, de åker i soporna för att de inte går att springa i längre 🙂

  16. Nej jag slänger gärna. Liksom för att göra plats för nytt…. Är aldrig nostalgisk över skor, det är inte i skorna mina minnen sitter. Lyckas aldrig komma ihåg vilka jag sprang i när ändå. Däremot tänker jag att jag kan spara dem till barnen. Fast den första hade min storlek i ungefär 2 dagar innan hon växte i från mig och den lilla verkar få mindre fötter…..

  17. Inga problem med att slänga skor och annat som jag inte behöver längre, älskar att rensa:). Har tom sålt bort min brudklänning,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s