Jag känner inte igen mig själv!
Här sitter jag och planerar. Ja, ni hörde rätt. Malin och planering, i en och samma mening. Ur led är tiden.
Det kanske återstår och se hur väl jag följer upp den här planeringen också, men det är ju en annan femma. Och att det dessutom innehåller två socialrundor. Bara det… Vad är det som händer?! 😛
Planeringen – as we know it.
- 7 maj – Socialt långpass med Ida i Götet.
Ingen specifik dag planerad ännu, men just nu ser det ut att bli kanonväder hela kristi himmelfärds-helgen. Bara att välja och vraka. Malin goes asfalt i storstan – Who would have guessed..?! - 14 maj – Billingen, Skövde med Annelie m.fl.
Den årliga (eller ja, numera egentligen två gånger/årliga snigeltrailen – Vår och höst). Än så länge har jag bara upplevt billingen på våren. Fast det är inte så bara, ska ni veta. Magisk natur att vila sina trail-ögon på! I år kan man dessutom välja mellan 14, 28 eller 38 km. Jag är rejält sugen (och i behov av) 38 km, men är tveksam till om höften fixar det. Det lutar åt 28 km. - 21 maj – Ett eget göteborgsvarv
Halva sverige och även bråkdel av världen kommer ju köra den där halvmaran, som jag hört talas om litegrann… 😉 Därför tänkte jag köra en egen halvmara, fast minus asfalten då. Minst 21,2 km. Gärna lite längre. - 28 maj – Nu börjar det bli lite för avlägset för att kännas aktuellt. Men troligtvis ca 25-30 km, om bara höften håller.
- Sista helgen (4 juni) innan ultraloppet (11 juni) blir det ett betydligt kortare långpass, för att inte slita på kroppen. Här går jag tillbaka till roten av min (icke-) planering och kör på känsla.
Hur mycket vågar jag öka?
Det känns dessutom som att det är en tunn balansgång det här.
Jag behöver få km i benen. Samtidigt bör jag (och kan jag förmodligen) inte öka för fort. Största risken just nu är höften, men vem vet vilka skador som kan komma om jag inte får tillräckligt med återhämtning. Tycker det mesta ”känns lite” med jämna mellanrum, när man är löpare. Även om det (tack och lov) försvinner lika fort – Knän, vader, fötter, hälar.
Plan nr 2 – Planen vad gäller planen:
Att lyssna på kroppen! Det här är ju grundupplägget, men om något börjar knorra tänker jag lyssna med alla känselspröt och dra ner på löpträningen igen. Jag har trots allt bara en kropp. Hur det blir med ultraloppet då, får bli en senare fråga. Men trots allt; hoppet lever! 🙂
Ibland händer det 😉. Det låter som helt underbara planer. Roligt, givande, utvecklande och stärkande inför långloppet. Bra att du lyssnar på kroppen också. Lycka till. Kram
Tror också att det är en bra plan. Och det där att köra GöteborgsVarvet på distans har jag också gjort. SympatiVarvet kallade jag det 🙂
Då har jag t.o.m. ett namn på det. Taaack! 😉
Tycker också att det låter som en bra plan! Värsta som kan hända är inte för få km utan skada/sjukdom så skynda långsamt! KRAM
Det betyder lite extra mycket, när det kommer från dig. Det känns som att du har bra koll på träningsupplägg. Tack! 🙂
haha, skada dig inte på hårda, dumma asfalten nu bara ;=)
Nej, det hoppas jag inte…! 😮 🙂
Verkar vara en finfin plan 🙂
Härlig planering. Kan bli hur bra som helst. Kram.
Låter som en bra plan! Och så kul med bloggdejt till helgen, även om du tvingas ut på asfalten!