Tröskel- & Trailroc-kärlek!

Det är verkligen lyx att ha långledigt.
Känna att man BÅDE får massor av timmar med familjen och samtidigt kan träna, utan att känna att man tar tid ifrån något annat. Efter det senaste långpasset tog jag det lite lugnare på gårdagens pass.

Eller ja. Nu kanske jag ljög?
Jag valde en kortare runda (ca 6,5 km) och kroppen kändes trögstartad så första 2 km gick långsamt. Sedan hände något och även om jag fick slita en del för resterande km så gick de faktiskt förvånansvärt snabbt. Med tanke på alla höjdmeter här hemmavid, i alla fall.

Det blev nog mer eller mindre tröskeltempo sista 4,5 km vilket kändes bra (särskilt när passet var över). 😉 Utöver den känslan njöt jag av vädret. Sol och dryga 10 plusgrader. Helt klart ”trekvarts- och trailroc”-väder!
Jag har haft de skorna ett tag nu. De är ju lite annan känsla än övriga skor, eftersom det bara är 3 mm drop. Det känns…. ”plattare”. Såklart. Men älskar känslan av hur tårna verkligen får sprida ut sig och ta plats! 🙂

Skogslöpning!

Det är nästintill snöfritt här hemma!
Jag klagar inte… 😉 Började lördagen med en timme ute i skogen. Riktigt skönt att röra på benen, även om det idag faktiskt kändes ganska segt och flåsigt. När jag begav mig ut kände jag av en lätt huvudvärk, men den släppte efter ett tag. Däremot kändes kroppen inte helt hundra. Blev en del gång i de brantaste backarna idag.

Trots det ångrar jag inte passet.
Långt ifrån alla löparpass känns ju klockrena. När man väl suckat och kanske t.o.m. svurit sig igenom passet, sprider sig den där sköna känslan i kroppen när man väl genomfört det. Sååå värt det! 🙂

Det var ett par veckor sen jag sprang med mina Trailroc.
De fick följa med ut idag och de må se lite ”tjejiga” och rosa-fluffiga ut, men de är inte så ”tjejiga” under. Dobbarna gräver ner sig ordentligt i leran och greppar riktigt bra nu när det är blött ute i skogarna!

Lite knappa 8 km blev det. Kanske lite väl långt, för att långsamt (!) vänja mina vader och hälsenor vid de endast 3 mm drop, skorna har. Men ja ja… Det är alltid lätt att vara efterklok. Och det är sällan jag springer tillräckligt korta rundor för att få till exempelvis 2 km med de här skorna.

 

image

Recension Inov-8 Trailroc 236

Jag beställde ju mina nya Inov-8 skor härom veckan.
Det blev en beställning hos Sweden Trails; en butik (och även en blogg) som drivs av Jens Öst. Idag, när alla köper från England och USA blir man lite extra glad när man hittar ett litet, svenskt företag som har bra priser! 999 kr fick jag betala för skorna (fraktfritt). Och paketet kom snabbt. Bra betyg! 🙂

Vad gäller mitt tyck och tänk om skorna nu då, efter att ha provsprungit dem.
Jag är ju så oerhört van vid mina Salomon Speedcross. De sitter riktigt tajt runt foten! Detta var som att…tja, vad säger man…låta fötterna bada. Fast i luft. Haha! Inget negativt menat, men bara allmänt ovant för min del. Fossingarna själva var nog oerhört glada! Gott om plats i tåboxen, vilket är skönt. Särskilt om man springer längre rundor, då fötterna har en tendens till att svullna lite.

 

image

.
Däremot har jag hört att de ska funka bäst i skogen.

Vilket de säkerligen gör! Men vad jag försöker säga är; jag tycker pesonligen att de var helt ok på grusväg (jag har en liten transportsträcka till till stigarna när jag springer hemmavid). Även den uppfattningen kan bero på att jag brukar köra samma transportsträcka med Speedcrossen, där dobbarna är ganska tydliga.

När det gäller skogen då.
Det märks att skon är mindre dämpad gentemot Speedcrossen. (Och att den har lägre drop). Men det jag märkte av mest var ändå dämpningen. De har ju ”META-SHANK™ III”-plattan som skyddar mot stenar och rötter och liknande och visst skyddar den! Men man känner dem ändå på ett helt annat sätt än i Speedcrossen. Man känner MARKEN mer helt enkelt. Vilket ju egentligen är bra! 🙂

Slutkontentan;
Mjuk stig, rötter, och (torra) spänger var inga problem! De fick bevisa det på gårdagens runda. Det jag inte kunde testa (så mycket) var på hårdare underlag, som typ stenhällar. Jag försökte sikta in mig på varje större sten jag såg (vilket tyvärr inte var så många) och det kändes bra!
Men jag får nog ta en tur till Skatås och getryggen för att testa dem ordentligt på den typen av underlag! Likaså riktigt lerigt underlag, återstår ju att se. Just nu är det ju SUPERTORRT ute i skogarna efter den här kanonsommaren. Men första intrycket är BRA!

Premiärrunda i ett halvgult, småhöstigt September!

Inte bara en premiärrunda för egen del nu efter förkylningen.
Utan även premiär-runda för mina nyinköpta Inov-8 Trailroc 236. Tanken var ett lugnt kort pass för att känna efter hur kroppen kändes, samt inte pajja hälsenorna/vaderna med kombinationen; (och nyheten för egen del) endast 3 mm drop och långpass! Långpass blev det INTE, men däremot var nog rundan inte direkt någon ”mjukstart”.

image

Det blev en hel del obanat och efter att inte ha sprungit på ett par veckor, var jag ju SÅÅÅ sugen på att springa loss lite! Ansträningsnivån var nog, om jag ska vara ärlig (och det ska man ju) aningens för hög… Benen kändes dock helt ok! Lyfte bra och kvickt över stockar och stenar. Men däremot verkar jag har glömt lungkapaciteten hemma i sängen/soffan. Uja… 😮

Jag förstår ju själv att jag inte kan räkna med EXAKT samma form direkt efter en förkylning, men är huvudet dumt (och löparsuget) får kroppen lida. I detta fallet var ”kroppen” lungorna. Jag försökte lägga in ett par gångpauser för att få ner pulsen lite grann, men sedan glömde jag bort att jag skulle ta det lugnt för det var ju så ROLIGT! Sedan ska jag väl även nämna att tempot och känslan INTE var kanonbra. Inte i närheten av de långpassen jag körde strax innan förkylningen, men det hade jag inte förväntat mig heller.

Återkommer med recension vad gäller skorna!

 

image