Julspring, juljogg – backintervaller!

Jag började springa 2011 och första året blev jullöpningen backintervaller.
Året efter härjade både magsjukan och halsont i huset runt juletid så något julspring blev det inte då. Förra året blev det ett kort, tungt pass på självaste julafton, i sällskap av regn och stormbyar…(!)

2014 års jullöpning ser lite annorlunda ut.
Da´n före doppareda´n hade jag mer tid än just idag, på självaste julafton. Och precis som mitt första löpar-år valde jag att köra backintervaller igår. Delvis i samma backe (4 st där och 4 st i en annan backe). Skillnaden var tempot.

Ni vet den där känslan att man A.L.D.R.I.G. utvecklas…
Fast när man tittar tillbaka och ser att backintervallerna då gick på ca 1 minut och 10 sekunder och den långsammaste i år gick på 49 sekunder. Utveckling! Märkligt hur man inte tänker på det, men bra att man har sin träningsdagbok och kan se skillnnaden, svart på vitt. 🙂

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/efb/39207155/files/2014/12/img_1205.jpg

Jag tog dessutom på mig de nya Icebug Anima2 BuGrip i tron om att det kanske låg kvar lite is upp emot sjön.
Jag hade fel… Det var geggigt, blött och lerigt. Och lite mer blött. Men ”for your info”; metalldubbar greppar bra även i lera! 😉

Nä, nu ska jag bege mig ut i köket och fixa med julmaten.
Julspring igår alltså. Och så har ”de som vet” (?) lovat strålande sol imorgon. Därför har jag planerat in ett juldags-långpass istället. Älsk på den! (Hoppas jag)

En riktigt god jul till er! 🙂
Kramar!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/efb/39207155/files/2014/12/img_1204.jpg

Springa på julafton – I storm!

Det är ganska vanligt förekommande inom löpvärlden att man springer på julafton.
Att man uppfattas som fullkomlig idiot av andra, det skiter jag i.  😉 Jag sprang första gången 2011. Då körde jag backintervaller (Why?! Haha!) Förra året hade jag tänkt springa på julafton, men hela familjen låg till och från däckad i magsjuka….

I år blev det revansch. Eller ja, på sätt och viss i alla fall.
Att säga att det var en skön runda är en stark överdrift. Dels sprang jag en 3 km socialjogg med äldsta sonen i måndagskväll. Den korta sträckan borde det inte påverka, men… Träning två dagar i rad, samt lägg på att jag sprang innan frukost, att det blåste storm och vägarna var ruskigt blöta/mjuka. Totalen gjorde att det var tungt! Flåset kändes bra, men benen var rejält sega och tunga…?! 😮 Gick man på ansträngning kändes som om jag sprang  åtminstone 1 min/km snabbare än vad jag egentligen gjorde.

Inne i skogen var det ändå ok, men när jag kom ut över åkrarna kom det kastvindar och det regnade på tvären.
Sambons ord (innan rundan) klingade i huvudet: ”-Ska du verkligen ut och springa…?” 
Ja, det ska jag!!! Det bygger pannben. Massor av pannben….!  😉  God fortsättning allesammans!

 

juljogg