Min kortsiktiga plan – på en höft.

(Ursäkta det dåliga skämtet – Bor man nära götet, så gör man). 😉
Det ömmar rejält i ryggen idag!

Träningsvärks-ömmar på ett bra sätt! Dessutom har jag under dagen kunnat konstatera; Det har inte ömmat i höften idag.

Jag borde väl ta det lugnt, jag vet.
Jag tänker dock så här inför morgondagen. En tidig runda. Lugn jogg, eller kanske t.o.m. lite ”gågging” (gå-jogg-gå-jogg). Försiktigt.
Fram tills idag, tycker jag nämligen att totalvilan, varken har gjort från eller till. Jag har känt av höften varje dag. Så ett lugnt provpass, bara för att se hur det känns. Och om det känns sämre, bättre eller ”the same”, efteråt.

Kanske sista chansen till en vinterrunda, innan all fin snö regnar bort..?

Sedan HAR jag (hör och häpna) bokat tid hos min naprapat.
Kollade hans ”boka online” och insåg att tillgängliga tider ligger drygt en vecka fram. Ojoj?! Fort! Klick-klick!
Och oavsett om  det hinner blir bättre (eller i värsta fall sämre) tills dess, så är en förebyggande check ändå jäkligt bra! Det var ett tag sen jag var där nu.

När vaden krånglade var jag ju hos en (för mig) ny naprapat.
Det kändes inte som jag fick ett 100 %-igt förtroende. Hon gjorde nog inget fel, så jag kan inte sätta fingret på vad det var. Läser jag inläggen så här i efterhand, låter det ju som att det gick bra, men jag har ändå saknat min gamla naprapat.
När jag då i höstas upptäckte att han hade flyttat tillbaka till stan och startat eget… Såå nöjd! 🙂

Hoppas (och tror) att jag är lika nöjd nästa tisdag (?)
Håll tummarna, är ni snälla.

Naprapat-trosor och ev. stalker-varning (?)

Söndag morgon och en intensiv dag väntar.
Egentligen ser jag inte fram emot det intensiva i sig, men äldsta sonen fyller 11 år idag! Hipp, hipp hurra! Först ska han vara med i en hopptävling och sedan är det kalas i eftermiddag. Och att följa och fira honom; det ser jag fram emot!  Däremot har vi inte ens BÖRJAT städa huset. Det får bli som det blir… De som kommer hit är ju i alla fall människor vi känner. Så vad är lite damm och grus i hörnerna? *hrm* Haha! 😛

Läste ett inlägg hos Anna häromdagen.
Om hennes naprapat-tights. Det fick mig att tänka på något som hände för ett år sedan, eller två. (Jag tror inte att jag har skrivit om det tidigare?) Jag skulle till naprapaten direkt efter jobbet. Ingen tid för några stopp på vägen alltså. När jag sätter mig i bilen slår det mig; ”Vad har jag på mig…? Vänta?! VAD har jag på mig?!”
Paniken när jag inser att jag i brist på rena ”vanliga” trosor, på morgon hoppade i ett par genomskinliga, ljusrosa spetstrosor. *waaaah* 😮

IMG_2608

Jodå, jag gick dit. Jag träffade min manliga (…) naprapat.
Jag minns att jag mumlade något om att jag eventuellt, kanske, möjligen inte hade tänkte igenom min klädsel (varför jag nu kände att det skulle göra situationen mindre dålig?!) Och framför allt – Jag överlevde. Och fortsatte att gå till honom efter det.

Fast nu har han slutat på kliniken och börjat jobba i Göteborg (har jag hört). Jag intalar mig att det inte har något med min troschock att göra. 😉 Dessutom är jag lite tveksam till min nya naprapat och har funderat på att ta mig till Göteborg för att få behandling hos någon som jag vet är bra. Och som har sett mig, typ naken.

Hm… Hade det uppfattats som konstigt?  *skratt*