4 nyårsmissar du inte vill göra!

Det är oerhört många som avlägger nyårslöften och vill börja nya liv så här i början på året. All heder till er! Att vilja, är att ta första steget. 🙂
Men ett par tips på vägen, i all välmening. Tänk på:

  • Börja inte med en träningsform du inte tycker är rolig.
    Ska träningen fungera i ett längre perspektiv, behöver det vara något som du tycker om (eller som du åtminstone tror att du kan lära dig att tycka om). Känns det som ett tråkigt krav, kommer du troligtvis inte att fortsätta.
  • Gör inte allt på en gång!
    Att både äta mindre matportioner, sluta äta godis och börja träna på en och samma gång går inte. Förändring tar tid. Låt det ta tid! Och fokusera på en sak i taget.
  • Gå inte ut för hårt!
    Att börja röra på sig är jättebra. Men vill du prova exempelvis löpning, ge dig inte ut helt otränad och spring 5 km, så du känner blodsmak i munnen. Även om andra springer 5 km på 30 minuter, betyder det inte att alla kan eller BÖR göra det. Börja med att gå 4 minuter, spring/jogga 1 minut t.ex.
  • Lova inte dig själv något du inte kan hålla.
    Fråga dig själv VARFÖR du vill göra förändringen? För att du verkligen vill? För din egen skull? Inte för att någon annan gör det, för att det låter bra eller för att du borde göra det. Utan för att du vill. För att det är något som får dig att må bra, på lång sikt.

dontrush

Nyår & Det här med nystart.

I grund och botten är jag nog ingen ”nystarts-människa”. 
I min värld kan man försöka förändra livet (och världen) både en vanlig tisdag, eller en dag mitt i Oktober.
Det behöver inte vara varken måndag, eller 1 Januari! Om man verkligen vill förändra något i sitt liv, varför vänta tills en viss dag eller datum?

Med det sagt måste jag ändå erkänna att det ändå känns aningens speciellt med nyår.
Inte så att jag avger nyårslöften (not my thing) men det känns ändå som att man på något sätt får en EXTRA chans att fundera över livet. ❤
Utöver alla de där andra 364 dagarna om året, som funkar lika bra (egentligen).

Som om det är lite magi i luften.
Ungefär som midsommarnatten. En speciell känsla. Som att man klarar allt! Kanske därför människor så gärna avger stora löften en kväll som denna?

Min kväll var, hur som helst, helt fantastisk!
Vi hade en relativt lugn kväll hemma hos vänner. Vi blev bortskämda med massa god mat;

* Snittar (De med getost, aprikoser och honung, närmast i bild var lite extra MAGISKA!)
* Perfekt lagad torskrygg  med potatis- och blomkålspuré, samt rödvinssås.
* Lakritskräm och hallonmousse! Jag är oftast inte så mycket för mousse. Men lite senare på kvällen åt jag den här hallonvarianten med sked, direkt ur skålen (lite som blivit över). Etikett – Vad är det…? Haha! 😛

Hade ni en bra nyår? Och… Ser ni fram emot 2016 ?

Nyårslöften: ”The hard way” – (´Cause there is no easy way)!

Jag har skrivit om det förut, men tänkte ta upp det igen.
Nu när det nya året närmar sig och det ska ”lovas” hit och ”lovas” dit. Samtidigt som man överöses med ”få platt mage”, ”tappa 10 km på 4 veckor” osv osv. Ursäkta, men jag kräks på kvällspressens (och förvisso även vissa hälsotidningars…?!?) rubriker..! Så om du har köpt någon, börja med att slänga den. Ok? 😉

Mina tips till er, när det gäller nyårslöften:

1. Var realistisk!
Vill du springa 5 km börja i.n.t.e. med att ge dig ut och spring 5 km.  Har du ”tur” orkar du, men får en nära-döden-upplevelse och tappar all sug att springa igen! Har du otur orkar du kanske 200 meter och sedan känner du dig misslyckad och vill inte springa igen.

Om du inte tränat alls, eller på länge: Börja med att gå. Promenera raskt och gärna i vackra omgivningar och/eller med sällskap. När du känner dig redo; jogga 30 sekunder och gå 2 minuter, jogga 30 sekunder, gå 2 minuter osv. Babysteps. Och realistiskt.

2. Sätt upp delmål!
Drömmer man om att kunna springa 5 km; trappa upp långsamt och tänk att om 4 veckor ska jag orka jogga 1 km. Lååångsamt, i prattempo.

3. Gör det du verkligen tycker är roligt!
Tycker du inte om att springa. Gör inte det! Det finns massor av aktiviteter som du kanske skulle tycka var roligare. Dans, fotboll, ridning, badminton eller kanske promenera i skog och mark. Gör det du älskar! Då fortsätter du att göra det. 🙂

hearts

4. Se över din kost!
Ja, det är ju den där mat-frågan… Starta inte en tuff diet och försök hitta träningsglädjen samtidigt. Drar du ner på kosten, se till att du äter mycket MEN RÄTT! Annars kommer kroppen bli trött och orkeslös (och då orkar inte träna, även om du vill)!

Dra ner på sötsaker, vit pasta och vitt bröd och ät mer grönt och fullkorn. Det handlar inte om hur mycket du äter, utan om VAD du äter.
Äter du sötsaker varje dag och tycker det är jobbigt att sluta? Börja med att dra låta bli det 1 eller 2 dagar i veckan.

5. Tyck om dig själv!
Det handlar inte om att vara smal. Vi blir inte lyckliga av det! Det handlar om att må bra, i sin egen kropp.  Är kroppen stark och frisk mår den bra! Så vem är vi att ”misshandla” den? Ta hand om den. Rör på dig och ge den bra energi, så kommer kroppen tacka dig. Och du kommer tycka om och tacka din kropp, för allt den klarar av att göra. För din skull. 🙂

6. Gör inte allt på en gång!
Väljer du att förändra kosten, gör det FÖRST. Hitta matglädjen och få in rutinen av en ny kost, INNAN du ger dig på träningen. Risken är stor att motivationen försvinner om du ska göra alla förändringar på en och samma gång.
Vi människor är vanemänniskor. Tar vi oss utanför komfortzonen i kost och /eller träning och känner att vi har tagit oss vatten över huvudet är risken stor att vi faller tillbaka i gamla hjulspår igen. För där känns det tryggt. Säkert. Även om det tryggt och säkert inte alltid är detsamma som ”bra”.

Stort lycka till med ert 2015!
Kom ihåg; Gör det ni älskar/kommer att älska och gör det lååångsamt. 🙂
(Tidigare inlägg om nyårslöften finns här).

Det här med nyårslöften.

Ok. Det här känns som ett inlägg som kan missförstås.
Men jag försöker formulera vad det är jag menar… Varje år vid den här tiden myllrar det av folk som avgett nyårslyften. Man ser dem på gymmet, i bloggar, på facebook, i löparspåren. De är överallt! Och all heder åt dem för att de FÖRSÖKER. Det är liksom tanken som räknas och jag tycker de är modiga som kör på i 200 km/h från start. MEN!
Det är just det som även är problemet. Det funkar inte för 99 % av dem. Ett fåtal kommer över den där kopiöst höga, jobbiga tröskeln (som de själva skapar egentligen, pga det alldeles för höga tempot) medan mångfalden efter 4-5-8-10 veckor inte orkar längre.

Ibland har jag bara lust att skrika: ”MEN HALLÅ??? Hur tänkte du nu egentligen…? Varför ska du träna 5 dagar i veckan, springa det fortaste du kan på alla pass, sluta äta godis HELT och äta nyttig varenda dag? Allt på en gång?! Snälla, snälla, varföööör?” 😦

Jag blir liksom frustrerade och ledsen! För deras skull.
De vill så gärna, ändå blir det så fel… Och ofta är det samma människor som år efter år gör samma fel. I min värld borde man då sätta sig ner och tänka:
”- Varför funkar inte min plan? Varför orkar jag inte fortsätta? Behöver jag göra det i mindre steg? Behöver jag hitta en roligare träningsform?” (Osv…)

Eller är det så att man efter X antal veckors försök ändå ”nöjer” sig och tänker:
” Ja ja, jag försökte i alla fall. Och det är tanken som räknas. Jag gör ett nytt försök efter sommaren”?

Jag är nyfiken på hur tankebanorna går?

nyårslöften