Nästa äventyr – Österlen Lyser, halvmaraton!

God morgon! Vad tror ni om att springa på skånska Österlen i November? 
Det är lite som att be om det, va…? Risken att det kommer regna och blåsa storm, känns rätt överhängande. Eller kanske t.o.m. snööö…
Trots det sa det ”klicke-li-klick” på tangentbordet för någon vecka sedan, efter lite facebookchattande. Nästa (inplanerade) äventyr blir alltså en halvmara på skånska landsbygden. Tänk att man är så lättövertalad…?! 😛

Starten går inte förrän efter mörkrets inbrott, så pannlampan ska definitivt få nya, fräscha batterier innan dess!
Loppet då, undrar du kanske? Det blir Österlenmaran,som är en del av Österlen Lyser.

Märkligt nog ser jag verkligen fram emot det här loppet, trots riskerna ovan och det faktum att jag fortfarande är rätt mörkrädd (hur tänkte jag här egentligen?) Eller tja… Fast kanske inte så märkligt ändå, när jag tänker efter:

1. Jag får springa! Bara det! Det är inte så bara.
2. Jag får träffa (nästan) alla tjejerna från Sälen-äventyret igen. YAY! (Men vi kommer sakna dig, Ida!) 😦
3. Att tillsammans får vi uppleva en halvmara full med marschaller, lyktor och eldar längs vägen, känns som en fantastiskt häftig upplevelse!

Är det någon annan som befinner sig i närheten och som är sugen på att hänga på – Bara gör´t så ses vi! 

Foto: Funbeat.se

Älskade, älskade Skåne!

Blogguppehållet har sin förklaring.
Jag har varit på semester i Skåne senaste veckan. Jag har försökt kika lite grann, men stugan vi hyrde har legat i ett svart hål utan varken internet eller telefon-täckning. Men det kanske är lika bra det? Semester ska ju ändå vara semester. Eller hur? (Säger hon den där, smått databeroende). Haha! 😉

Det har varit underbart väder!
Det är svårt att beskriva Skåne. Man måste liksom se det med egna ögon. Österlen är grymt vackert! Kivik är favoriten. För att inte tala om Ystad. Såå mysigt! Men istället för att jag ska försöka beskriva allt vi har gjort får ni en liten bildserie istället, utan inbördes ordning. (Tog fler hundra foton, men besparar er en del). 😉 Sista fotot är ett bevis på vilka härliga människor man kan lära känna via sin blogg! Katarina och jag har haft kontakt i 3-4 år via bloggen och facebook och nu fick vi äntligen träffas! Riktigt roligt!

Hoppas ni har haft (eller har) en fantastisk semester!
.