Sista passet innan Fjällmaraton!

Nu är det såpass nära att nojigheten har knackat på dörren!
Det är fjärilar i magen och funderingar i huvudet, om jag verkligen fixar maxtiden. Jag har knappt vågat pussa barnen godnatt senaste dagarna. Det blir en sådan där halvhjärtad puss, lite vid sidan om munnen (om jag lyckas lura dem och parera ett par cm…) Haha!

Det blir inte bättre av att läsa om Linnéas magproblem och Idas hosta + nysningar
Vi måste ju komma till start nu, efter allt planerande! Jag är ju inte ens en ”sådan” som planerar… Tänk på det. 😉

Igår kördes sista passet inför Sälen.
200 meters intervaller. Dock inte på maxkapacitet – utan mer tröskeltempo för att hålla liv i kroppen. Och det kändes faktiskt riktigt bra. *peppar peppar* Den senaste tiden extreeema seghet var som bortblåst. T.o.m. uppvärmningen kändes väldigt (!) lätt, men jag ville ändå inte höja tempot på den, för att verkligen behålla en temposkillnad mellan uppvärmning och intervaller.

Planen var 8 stycken, men det blev faktiskt tio. Det var t.o.m. nära att det blev tolv, men jag var tvungen att bromsa mig själv lite. Det skulle ju inte vara ett ”maxpass” – Remember! Dessutom kom tankarna:
”Snart skadar jag mig, bara för att jag utmanar ödet…”

Benen kändes pigga och andningen lätt. Skönt att gå in i helgen med den känslan! (Med det inte sagt att det är någon garanti…) *vill inte jinxa något*

Nu blir det hem och packa. Har inte börjat. Jag tycker det är rätt skönt att packa allt på en och samma gång. Annars hinner jag ju glömma vad det var jag la ner, kvällen innan. Är man 36 år, så är man… 😛

Veckans planer!

God morgon alla! Herregud, det är redan onsdag.
Halvvägs in i veckan (nåja, nästan). Och inte halvvägs in i vilken vecka som helst, heller. Utan halvvägs in i Fjällmaraton-veckan!
På lördag är det dags – Bagheera Fjällmaraton i Sälen. Hur gick det till?!  Det var ju alldeles nyss som jag och ett gäng andra bloggtjejer satt och fnittrade över den ”galna” utmaningen, som 21 km fjällöpning skulle innebära. Och nu är det bara några dagar kvar tills det är dags att åka upp. Dagar…?!

Innan dess är tanken att jag ska hinna med följande:

  • Gå till frisören! 
    Egentligen inte alls planerat just inför fjällmara-helgen, men varför inte (försöka) se snygg ut när man springer liksom? Kommer nog vara tillräckligt rödmosig, svettig och snorig. Lite nyfärgat hår kan ju piffa upp resten liksom. 😛
  • Träna!
    Att få till någon typ av kompensationsträning just nu är ju mega-, jättekört. (Vi har pratat om att det både blev för lite back- och långpassträning, samt för mycket mat och vin i sommar…) Däremot tänkte jag få till lite löpning,  alternativt cykel, plus skön Yin yoga senare ikväll. Så att kroppen inte segnar till inför helgen.
  • Vila!
    Torsdag blir förmodligen totalvila. Eller eventuellt ett väldigt lugnt tränings-/promenad-/yogapass. Fredagen blir en dag i bilen. Jag, Ida och Linnéa. My God, något säger mig att vi kommer tjöta hål i huvudet på varandra…(?!) 😀
  • Packa!
    Jag som alltid packar för mycket, har just nu en oroande magkänsla, som säger att jag kommer glömma något… Men skor, kläder, tejp, vaselin och resorb. ”Du får inte glömma resorben!som mitt undermedvetna var så tydligt med, häromnatten. 
    GPS-klocka,  sportglasögon, keps och telefon. Laddare. Tanka bilen. Mig själv… Mycket kan (nog) hända. Haha!

img_1592

Tankar inför Bagheera fjällmaraton!

Tiden rusar fram och snart är det dags! 
Nu är det bara dryga 3 veckor; 22 (!) dagar kvar till Bagheera Fjällmaraton. En halvmara, för mig och #bloggerbabesgotrail-gänget! Helt galet för snabbt det har gått. Det känns som att det var igår vi satt och peppade och fnissade över vårt galna upptåg, på facebook-chatten!

Mina tankar just nu:

  • Det är ”bara” en halvmara.
    Just nu hade det, i ärlighetens namn, känts rätt tufft med en hel maradistans. (Även om jag körde ett ultra i juni). 21 km känns mer överkomligt.
  • Jag har fått till ett par långpass i sommar.
    Bl.a. ett på 25 km. Alla pass som är längre än halvmaran, gör att den mentala spärren släpper lite till.
  • Avsaknaden av intervall- och backpass…
    Jag nojar lite över att de flesta passen, trots allt, har varit lugna distanspass eller (ännu) lugnare långpass. Jag känner mig seg, långsamt (om än relativt uthållig).
  • Jag kommer bli ifrånsprungen.
    När jag läser de andra bloggarna och läser om deras tempo på tröskel- , back- och intervallpass tänker jag bara… ”Jahopp, de har tänkt springa uppför fjället?” Jag kommer troligtvis att större delen av den sträckan, för att inte samla på mig mjölksyra. Vi ses väl i mål. 😉
  • Nervöööös! 
    Punkt.

Mari har skrivit ett inlägg om hennes tankar inför loppet, så jag tänkte att jag gör detsamma. Här kan ni läsa det.

Lite tankar inför fjällmaraton i Sälen

 

Bagheera Fjällmaraton – Vill de se mig död?

På fredagen; dagen innan vår halvmara går ”Sälen sprint av stapeln.
”Är du Sälens snabbare traillöpare?” Eh…nej, inte ens nära, men lite kul lät det ju, tänkte jag. Sedan insåg jag att om man maxar i både kval, semifinal och final så är man ju typ död i benen, när man ska springa dagen efter.

Och nej, jag inser självklart (som även min sambo så ”snällt” nämnde för mig…) att jag inte ens hade tagit mig förbi tidskvalen. Rutinerade traillöpare är ju TOKSNABBA! No need to worry, för oss vanliga motionärer, liksom… 😛 😀

Cool grej ändå, tänker en viss (ologisk) del av mig!

Foto: fjallmaratonsalen.se

Bagheera Fjällmaraton – Ny bansträckning!

Just nu har jag faktiskt svårt att ta in och fokusera på det lopp jag ska springa i slutet av Augusti…
Det är så mycket annat i blickfånget just nu – framför allt Hallands Ultra. *gaah* Men fick i min facebook-feed syn på att Bagheera Fjällmaraton tagit till sig av tidigare års åsikter, vad gäller bansträckningen.
Därför blir 2016 års upplaga ändrad. Mindre asfalt, fler höjdmeter och ”snällare” nedförslöpning precis innan mål (där de kör ”serpentinväg” ner).

Låter som mycket bra ändringar, om ni frågar mig!

  • Vem vill springa på asfalt, i ett fjällopp, om man inte måste?
  • Ändringen från 450 höjdmeter till 640 höjdmeter på den KORTA (21 km) banan – Det låter ju…eh…ok, rätt tufft. En ökning med dryga 40 % ”bara”. *harkel* Hur svårt kan det va´….?! 😉
  • Och för någon (läs jag) som ääälskar utförslöpning; att få ”rulla in” i mål, utan att behöva få en brant nedförsbacke, utan mer hanterbar lutning. YAY på den! 🙂

fjällmaraton

Foto: fjallmaratonsalen.se