10 tips om man ska springa i värme!

Att försöka springa när det inte är så varmt är svårt.
Nu när det är högsommarvärme, menar jag. Jag begav mig ut igår kväll, i tron om att temperaturen hade sjunkit. My mistake… Ska det vara sådär skönt svalt, får man man nog ge sig ut när klockan passerat midnatt!
När jag ändå var ombytt och hade tassat iväg, tänkte jag att löprundan får liksom bli som den blir. Inga krav när det är dryga +25 grader! Det kändes oväntat bra första km, men någonstans vid 3 km kändes det som min hjärna började koka…

Försökte ignorera känslan och tassade på – sakta!
Inne bland träden kändes det ändå aningens bättre, även om det inte fläktade någonting. Där passade jag även på att ta lite fotostopp, vilket en viss fröken tyckte var heeelt onödigt. Hon la sig i protest mitt på stigen. ”Matte, du är för långsam!”… (Eller så kan det ha varit så att hon var smart och passade på att vila i värmen).

Jag lyckades skrapa ihop nästan 7,5 km vilket jag ändå är nöjd med, med tanke på omständigheterna. (Högsommarvärme och inga planer på långpass). Ska man springa längre, när det är så här hett hittar ni mina bästa tips nedan! 🙂

Att tänka på när man springer i värme!

  1. Drick vatten!
    Se till att få i dig mycket vätska! Framför allt dagarna innan passet, men även samma dag och under passet.
  2. Men akta så du inte dricker för mycket vatten.
    Risken, om du dricker för mycket, är att salt-/vätskehalten i kroppen hamnar i obalans och det i värsta fall leder till ”vattenförgiftning”.
  3. Svettas du mycket – få i dig salt!
    Drick resorb, ha med salttabletter, käka en liten påse chips eller ta saltshots (salt + vatten). Jag får väldigt lätt huvudvärk om jag fuskar med saltintaget på varma, långa pass.
  4. Lyssna på kroppen!
    Känns den ”överhettad” gå i den där branta uppförsbacken eller någon halv km, istället för att ta ut dig helt och riskera yrsel, illamående eller huvudvärk.
  5. Bada / Kyl ner kroppen!
    Om det är möjligt kör ”Sprada” längs vägen! (Särskilt om du kör långpass).
  6. Pressa inte kroppen – om du inte vet att du klarar av det.
    Försök planera in snabbdistans och intervaller på andra, svalare dagar.
  7. Undvik de varmaste timmarna!
    Försök springa tidigt på morgonen eller sent på kvällen, när temperaturen har sjunkit.
  8. Ha ljusa kläder och/eller glasögon och/eller keps!
    Det hjälper kroppen att inte blir för varm. Kepsen kan man doppa i ett vattendrag och kyla ner huvudet med (om man inte vill köra ”sprada” / doppa hela kroppen).
  9. Vätskerygga!
    Springer du långt, är det lättast att ha med sig vätska/salt och övriga förnödenheter i en smidig ryggsäck! Jag har nog tipsat om den förut, men älskar min Ultimate Direction Vest. Den är utformad av en kvinna, för kvinnor. Sitter som en smäck på mig, som är lite kortare rygg och former.
  10. Ha med dig telefon/mobil! 
    Om du börjar må dåligt. Blir yr, illemående eller börjar frysa / slutar svettas. Se till att du i alla fall har möjligheten att ringa någon så du kan bli hämtad!

 

8 km ren hetta! 

Sommaren är verkligen här.
Jösses, vad den är här…! Efter tisdagens skitkänsla (då jag skulle testa att värma upp med lite jogging på löpbandet och vaden/vristen klagade efter 50 meter) tänkte jag prova en rask promenad utomhus. Trots hettan kändes det inte särskilt lockande att vara inne på gymmet.

Började med att gå och efter ca 1 km testade jag att ”tassa” fram lite.
Det kändes framför allt stelt! Efter ett par hundra meter valde jag att gå igen. Så där höll jag på ett tag. Lite gång, lite jogg. Hela tiden nojig över att jag eventuellt utmanade ödet och körde för hårt…? Trots att det inte gjorde ont-ont.

Luften stod still och jag svettades konstant.
31 grader i skuggan..?! Tur i oturen att jag inte kunde/vågade springa hela tiden. Någonstans vid 4 km började jag få lätt huvudvärk.
NEJ! Hade ju dels tänkt köra jättelugnt och dessutom inte jättelångt. Därför hade jag medvetet valt att inte ha något vatten med mig. Jag hade nog dessutom fuskat lite med vätskeintaget även tidigare på dagen. Skit också..!

Springer man i skogen är fördelen; VATTEN.
Sjöar, bäckar, åar. Allt utom stillastående, geggiga pölar brukar funka bra. Rinnande (kallt) vatten är såklart att föredra. Men närmsta ”räddningshålet” blev en sjö. En relativt stor sådan, men vattnet var ljummet. Blä! Dock relativt klart och som sagt, inte en badsjö inne i stan, så det fick duga. Jag var TVUNGEN att få i mig vatten!

Allt eftersom km tickade på kändes vaden/vristen bättre.
De har dragit om den blåa milen här ”hemma” och jag har tidigare bara fått tummen ur att köra första delarna av den (i kombination med andra stigar i området). Den här gången höll jag ögonen öppna, för att se vart den ”vek av” in på andra halvan.

Så härliga stigar! Verkligen single track (nästan half singel track, haha!), mjukt fjädrande underlag och grönt blåbärsris ända in på stigen. Vackert för ett trailöga!

Den preliminära planen från start var att kanske jogga ca 10-15 % av tiden.
Men då det kändes bättre ju längre passet gick, desto längre blev joggsträckorna. Det slutade nog med att jag fick ihop nästan hälften av de totalt dryga 8 km, i joggtid. 4 km är bättre än 50 meter. Waaaay better! Bra jobbat vaden/vristen!

Nu blir det lite joggvila ett par dagar.
Och mer hetta…. Eventuellt årets första dopp, senare idag. Vem vet! 🙂

Att lära sig springa i värme.

Jag inser att många av oss löpare, uppfattas som ”nördiga”.
De som inte brinner för löpningen, kan ha svårt att förstå att man gärna springer på julaftons morgon. Varje år.
Att en runda i ösregn faktiskt (!) kan kännas befriande. Rimligheten (…) när man anser sig  behöva ett femte par löparskor. Eller att man faktiskt ser fram emot att köra maxintervaller. Jag förstår att det kan verka obegripligt. Eller ja. Kind-of… 😛

Men när jag som löpare t.o.m. höjer på ögonbrynet…
I senaste Runners World gav man tips på hur man kunde vänja sig att springa i hetta/värme. Hm… Kanske är jag inte är tillräckligt  mycket ”löparnörd”. Men alltså, finns ni som gör det här på riktigt…? *nyfiken*

 Du kommer ha vant dig efter åtta till fjorton löppass.
Om du har ett löpband i ett rum som håller 24-29 grader så är det utmärkt. Är rummet kallare (än 24 grader) kan du springa i en långärmad tröja och långa tights.

”Jag tål inte värme” – Så långpass mitt på dagen blir bra…?

Jösses, vad dagarna rullar på!
Det är svårt att hinna blogga, men det är väl lite så det ska vara på semestern…? 🙂 Senaste löparrundan blev långpass. Eller ja, blev och blev. Jag hade PLANERAT ett långpass. Jag hade även tänkt att ge mig ut tidigt. Men ett rätt av två är inte så illa va…?

image

Jag kom iväg kl 11.30. Mitt på dagen?!
Bra där, Malin… Men jag hade åtminstone laddat med mat, vätska och sömn. Vätskeryggan och en energibar var med. Så förutom den 26-gradiga värmen, så var allt i sin ordning.
Försökte dessutom få till ett pass som inte var så, kuperat i värmen och det blev en ny runda, med blandat grus/gräs och (hör och häpna) asfalt (!) Längs med vattnet bl.a., vilket gjorde att det fläktade rätt skönt i vämen.

image

Det kändes faktiskt bättre än väntat i värmen.
Det är nog som många säger; att kroppen (i alla fall delvis) anpassar sig till att klara av värmen. Det blev även några ”smådopp” på vägen, där jag kylde ner fötter och blötte ner min keps så mitt huvud fick kylas ner lite. Människor som låg i bikini tittade lite underligt på mig. Undrade nog vilken stolle som springer omkring med ryggsäck på en högsommardag… Haha!

image

Jag har svårt att springa BARA asfalt, så lite skön skog blev det, även när det var grusväg.
Det finns verkligen fantastiska pärlor att upptäcka, t.o.m. i ens egen hemstad sedan 34 år! Sådant som man inte kan upptäcka när man åker bil. Ännu en fördel med löpnig! 🙂 Ungefär halvvägs slank energibaren ner och det var den enda som jag testat som jag tyckte var riktigt god! (Ska skriva mer om den).

image

Jag hade lite småkänningar till huvudvärk sista tredjedelen av passet.
Men det blev som tur var aldrig värre. Det är väl lite så att man få testa vad som funkar på ens egen kropp. Vissa fixar att springa i värmen, vissa fixar det med lite träning och klokt upplägg och vissa fixar det inte alls. Man får testa och (viktigast av allt) LYSSNA PÅ KROPPEN nu när det är så varmt!

image

Jag springer oftast ca 7-8 km. Det är standard för mig.
Mina ordinarie distanspass. Allt över den sträckan blir därför lite jobbigare. Både fysiskt men framför allt mentalt. Men det här passet hade jag redan innan PLANERAT att det skulle bli längre. Därför kändes sträckan aldrig särskilt jobbig. Jeanna var inne på samma sak häromdagen. Har man mentalt förberett sig för något; oavsett om det gäller sträckan på löparpass eller något helt annat. underlättar det alltid.
Mind over body, ni vet…! 🙂

bryngenäs

Malin-tempo och Ingmarie-style…!

Jag insåg redan igår att det skulle bli riktigt hett idag.
Inte så att jag jublade direkt… Kollade vädret och det skulle som SVALAST bli 19 grader natten mellan igår och idag. Uja… Försökte verkligen gå upp tidig/t(-ARE) men kroppen var inte vaken och fylld med lite energi förrän vid 09-tiden. Planen var ett långpass på närmare 20 km och låååångsamt tempo för att orka med värmen. Det här fotot är efter 1,5 km. Ser ni de GALET stora svettpärlorna i ansiktet?! 😮

image

Vyerna var lika ljuvliga som vanligt.
Blir verkligen LUGN av att se det här framför (och runtomkring) mig. Ljuvliga, ljuvliga skog! ❤ Däremot kände jag, från steg ett, att det här blir tungt!! Fruktansvärt sega ben… Tänkte att det skulle släppa, för min kropp brukar ju ta en stund på sig. Gick korta sträckor och i uppförsbackar för att inte pulsen skulle skena i värmen. Det hjälpte föga…

Det blev inte ens den planerade rundan utan jag vände tidigare än planerat och tänkte att:
”Om jag orkar springa längre, får jag ta en sväng åt motsatt håll”.
Jag ville hålla mig i hemmvid, för jag anade nog oråd redan efter 2-3 km. Jag försökte ta det riktigt lugnt, hålla pulsen låg och drack vatten ur ryggan regelbundet, men som sagt, kroppen var inte med på noterna ändå.

image

Efter ca 5 km blev det ett dopp a-la-Ingmarie!
Sååå underbart skönt med svalkande 18-gradigt vatten! Här är nog enda gången på hela rundan som jag ser lite nöjd ut (som ni ser). Kroppen kändes nedkyld och pigg i ungefär 4-5 minuter efteråt och jag hoppades kunna förlänga rundan. Men sedan fick jag inse fakta; jag blev snabbt lika varm igen…

Efter 7 km gav jag upp! Jag småjoggade hemåt. Och tur var nog det, för jag blev rejält illamående och fick yrsel och huvudvärk nästan direkt när jag kom in. Tog en huvudvärkstablett, lite salt, mycket vatten och fick sedan ligga ner i en kvart för att illamåendet skulle släppa..!

image

Ni som klarar värmen; jag är sååå avis!
Jag önskar att jag gjorde det. Det verkar inte hjälpa att ta det lugnt. Om man redan innan brukar ligga i snigeltempo, finns det liksom inget långsammare. Eller ja, det skulle väl vara ”Malin-tempo” då… Eller stillastående. 😉
Jag får väl hålla till på gymmet, stärka upp kroppen och köra intervallpass på bandet. Nya löpartag i typ September någon gång…? Eller kanske +15 grader och regn inom snar framtid? Tack på förhand!

Har någon bra tips på hur man kan göra för att klara av att springa i värme, snälla berätta!