juOch då menar jag inte att det måste innebära att man testar en ny träningsform, eller öka antalet km på en löp- eller cykelrunda. (Även om det också kan vara sätt att ta sig ur komfortzonen, såklkart). Jag tänker ofta på det som Anna beskriver i sitt senaste inlägg; Att jag vill våga testa nya vägar, nya stigar och/eller nya områden. I mitt fall handlar det ju just om att springa på nya platser, eftersom det är löpning jag ägnar mig åt.
Boozta träningsglädjen!
Det gör ofta så himla mycket för träningsglädjen!
Att uppleva och få se nytt! Att faktiskt längta fram till nästa backkrön eller nästa sväng, bara för att få se hur det ser ut på andra sidan. Nyfikenhet är en stark drivkraft, vilket i sin tur gör att man med lätthet kan springa betydligt fler km än man vanligtvis gör. Plötsligt kan 13 km ha passerat i ett nafs, istället för den vanliga ”tråkiga” rundans, kanske lite halvsega 7 km.
”Min löpguru Isak och jag skojade om att vi borde prova alla motionsspår runt hela kommunen.”
Citatet från Annas inlägg tycker jag att ni ska till er och inte alls se som ett skämt. 🙂 Efter att jag har börjat springa och vågat utmana mig, har jag upptäckt att det finns betydligt fler vägar/stigar i ens hemort, än man någonsin hade kunnat föreställa sig!
Jag vet att jag vid något tillfälle förra sommaren fick en kommentar i min blogg som var något i stil med:
”Ännu fler nya vägar i din hemstad? Hur många nya rundor kan du hitta?”
Tja, uppenbarligen rätt många! Haha! 😉 Om den personen (och kanske t.o.m. fler?) känner så, när de läser min blogg? Jag vet i alla fall att jag fortfarande har massor av stigar att utforska, enbart i mitt närområde. En hel del av dessas har jag, än så länge, bara sett på karta, men jag hoppas och antar att de finns även i verkligheten.
Sedan kan det ju såklart hända att vissa delar av rundan blir detsamma som innan, men att man sticker av på någon ny stig efter halva sträckan eller så.
Om jag dessutom lägger till grannkommunerna (har inget emot att åka 20 minuter till nya skogar) så är möjligheterna oändliga!! (Lerum, partille, Gbg, Borås m.fl.) Massor av ”trail-godis”! 😀
Jag har fortfarande respekt för skogen och det är klart att risken att gå vilse passerar min hjärna vid tillfällen. Fast i nästa andetag tänker jag: ”Tänk vad fantastiskt, vackra platser jag skulle missa om jag inte vågade…?!”
Jag har själv skrivit inlägg om det här ämnet tidigare:
* Hitta nya vägar
* Att (våga) prova nya vägar
Foto från Nordvärmlandsleden *
*(Här känner jag björnskräck mer eller mindre varje gång jag springer,
men tvingar ändå mig själv att våga. Haha! Risken är ju, trots allt, minimal!)
