Sockerfritt November – Hur gick det?

Vi lämnade förvisso November bakom oss,  för snart två veckor sedan.
Bättre sent än aldrig, med en liten återblick eller hur…?

Ni kan även läsa om mina tankar efter 10 dagar
respektive efter 20 dagar.

Jag måste (återigen) säga att jag trodde det skulle bli tuffare än vad det blev.
Kanske att jag har överskattat ett eventuellt sockerberoende? Att det, för min del, mest handlat om en VANA. Inte så mycket ett fysiskt sug? Om det är så är jag den gladaste av alla! 🙂

Under helgen som var valde jag att äta choklad på fredag kväll, med familjen.
Ny månad – Nya planer. Och jag erkänner; himla gott var det!
På lördagen var vi hos vänner och käkade en god middag och till efterrätt åt vid fruktsallad med hemmagjord  chokladfondue. I förhållande till mängden frukt, var det ganska lite choklad, man fick i sig…

sockerfritt

På vardagarna – fortfarande INGENTING!

Och ni anar inte (eller jo, det gör ni kanske) hur mycket chokladkartonger det finns på jobbet just nu? Vad är det med kunder och leverantörer – Den enda (!) julpresenten som skickas ut är ENORMA mängder med godispåsar och chokladkartonger?!
Jag stod och dreglade lite över mörk, fin tryffel häromdagen, men åt ingen…

Dessutom har en kollega bjudit på kladdkaka och dagarna efter hade vi avtackning av en annan kollega, som skulle sluta och det bjöds då på chokladtårta (!) Varför är allt plötsligt chokladrelaterat….?! Haha! 😛

”Over-all”: Det går över förväntan.
Jag tänker fortsätta med min nya vana. Inga sötsaker på vardagarna – Däremot är det okej fredag och/eller lördag.

Och jag vill poängtera att mina tankar och funderingar kring detta inte har något med kg eller vikt att göra.

Utan enbart om att jag vill göra ett aktivt val, för att min kropp ska må bättre (utan så mycket socker). Däremot är det  ok – ibland!

Hur känns det för er andra?
Mycket godis nu i juletid? Har ni lätt för att äta ”lagom”/  eller blir det lätt för mycket? Eller bryr ni er inte alls och äter med gott samvete? 🙂 *nyfiken*

 

Sockerfritt November – 20 dagar!

Två tredjedelar in i månaden.
Inte en enda godisbit, chokladkaka, glass eller fikabröd har passerat mina läppar! De första tio dagarna gick ju oväntat bra. Nu börjar det (märkligt nog) kännas lite… jag vet inte… ”jobbigare”, är egentligen inte rätt ord.
Mer att det kan gå flera dagar utan att jag tänker på att jag inte äter socker. För att sedan plötsligt bli oväntat sugen…!
Egentligen borde det (väl) inte hänga ihop med något sockerberoende. Har för mig att ”avsockringen” är som värst första 14 dagarna och efter det är det inte något fysiskt behov längre. Mer psykiskt (?)

Nu känns det mer som att tankar, som dessa dyker upp:
”- Ser du. Inga problem alls! Jag fixar ju att var utan socker. Lätt som en plätt. Så nu kan jag ju äta lite, bara för att det är gott. Inte för att jag känner att jag måste!”

sockerfritt

Jag måste berätta om något som irriterade mig häromdagen.
Vi hade avdelningsmöte på Ellagården, utanför Borås. Både frukosten och lunchen var fantastiskt god och variationsrik!
När klockan var halv 3, fick vi höra att eftermiddagsfikat var klart. Vi gick ut i matsalen och där fanns kaffe. Bra början!
Däremot inga smörgåsar. Inte ens lite frukt? Det fanns små brownies, morotskakor och kakor.

Eh… ok? Men om man inte vill fylla kroppen med vitt socker då?
Nu när jag inte äter socker, blir det så mycket tydligare att man i dagens samhälle ”SKA” äta godis och kakor. Det är liksom normen…

 

När någon rör om i grytan lite…!

Alla är olika och det är så det ska vara! 
Vissa tycker om att njuta av en köttbit med bea, medan någon annan ”would die for some” ugnsrostade palsternackor doppade i en lätt creme fraice-sås. Inget är egentligen rätt eller fel. Som Sara citerade Kalle Zachari Wahlström i ett av sina inlägg häromdagen:
Bra mat är mat som gör dig glad. Dålig mat är mat som ger dig ångest eller som får dig att må dåligt!”  So simple – egentligen.

Jag är en person som, helt ärligt, skulle kunna lägga betydligt mer krut på kosten.
I alla fall om man frågar ”renlevnadsmänniskor”. De som äter vegetariskt, LCHF, paleo, raw food eller bara ”clean”. Som i allra värsta fall äter två rutor mörk choklad. (Kan man göra så…?!)  😉

IMG_5775
Överallt i bloggar, läser man om de senaste nyttiga tipsen:
Chiapudding, superfoods, nyttig glass gjord på avocado och banan och lite kakaonibs… Ingredienser som jag inte ens kan uttala namnet på. Tårtor till barnkalas som inte innehåller varken socker eller mjöl.

Jag inser att många faktiskt tycker det är gott (och bra).
Och det är säkert jättebra. Men som en (i andras ögon) kolhydrat-”junkie” blir jag lite trött på att läsa om det emellanåt. (Ja, jag erkänner. Sorry!) Om man är sugen på en kladdkaka, kan man inte bara äta en ”RIKTIG” kladdkaka då…? Inte om man äter det varje dag förstås, men ni förstår  nog vad jag menar.

Därför blev jag så glad att jag skrattade högt när jag läste Katarinas inlägg! 😀

Fan, nu blev det ju ett livsbejakande inlägg. Och jag som hade tänkt att raljera över kanske proteinpulver (my god, finns det något äckligare? Och när folk ba: jag vispade ihop bladibla med proteinpulver och det smakar PRECIS SOM GLASS, då vet man ju att dom ljuger, för det ser ju inte ens lite ut som glass).