Bloggvärlden har de senaste dagarna (veckorna) florerat av inlägg som handlar om Stockholms-maran.
Förberedelser, träningsupplägg, tips och råd och lopp-resuméer! Inget konstigt. Ni har varit grymma, alla ni som sprang! 4,2 mil är GALET långt i mina ögon (särskilt på asfalt i 25 gradig värme)! Här är två (av säkert många fler) som är värda lite extra uppmärksamhet:
* Mest berörd /tårögd blev jag av Helenas kämpa-berättelse!
* Mest glad och fnissig blev jag av Per kidnappar-historia! (Det roligaste loppinlägg jag har läst, tror jag)! ”Alla känner apan, apan känner igen” kommer jag att tänka på här. Haha! Underbart, tack för skrattet, Per! 😀
Rund är också en form - Trail & Träning 
Jamen shit va häftigt!! haha, Att orka springa i den kostymen i 4.2 mil va inte dåligt!!
Ja åh! jag läste apan och skrattade massor. Förstå vilken himla bedrift att springa i den kostymen. Herre min skapare….
Och du, det är helt ok med bilden. Skrev hos mig – att jag bara blir GLAD då du vill använda bilderna. 🙂 Fast blir så klart ännu gladare om du länkar haha.
Kramar och jag ska klicka in hos Helena nu.
Tack snälla, fina du! ❤
Ja fatta så långt de springer! Duktiga 🙂
Jag skrattar så jag ligger dubbelt., Tack för de inlägget 😛
Ja det är RESPEKT! Gissa att de garvade åt mig på jobbet när jag inte förstått hur dräkten hängde ihop, men det är ändå häftigt att orka springa i den varma dräkten…
oj,oj,oj det ser lite varmt ut=)