Jag önskar att jag hade haft kameran med mig!

På dagens löptur händer något man inte riktigt väntar sig…
När jag lugnt joggade ner efter passet, prasslade det plötsligt till i buskarna till vänster om spåret. Jag tittar lite slött åt det håller och ser…. EN KAMEL..?!!

Får en jäkla fart ett par meter, men tänker:
”Vad fan, jag måste ha sett fel…?!” Vänder mig om igen och ser… jodå, mycket riktigt en kamel som ställt sig upp från liggläge. Han glor som en tok på mig och blev förmodligen minst lika rädd för mig som jag för honom…!

En cirkus som är på väg att dra upp tält och annat var förklaringen. Och kamelen satt fast i kedjor i marken, men jäklar vad rädd jag blev. Aningens oväntad syn, kan man väl säga… Haha!

En annan kamel (men samma förvånade blick). Lånad av http://kallekamel.se/

Hemmaträning, cirkel

Igår var det hemmapass på schemat.
Eller ja, schema och schema… Det blev så för sambon drog ut på en golfrunda. Jag hade träningsvärk från marklyften när jag stack ut på terrängrundan sist.

Man kan väl bara konstatera att träningsvärken på baksida lår inte blev BÄTTRE av det!  😉 
Därför fick benen vila lite. Inga knäböj eller utfall alls. Utan följande:

• 3 x 1 min planka
• 3 x 15 st crunhes med benen i 90 gr
• 3 x 15 st höftlyft
• 3 x 15 st rygglyft med rotation
• 3 x 15 st armhävningar
• 3 x 15 st excentriska tåhävningar

Jag tror inte jag riktigt har fattat…

…hur långt 17,7 km (till stora delar i helt obanad) terräng faktiskt är!

Bureborn bloggade om en upplevelse. Hon stod och tittade på målgången i loppet ”Vildmarksmilen”. På hemsidan beskrivs den som ”Ett roligt terränglopp i vacker natur”.

Bureborn beskriver det så här:
”Jag tjuvstartade en dryg halvtimme och hann precis klättra upp på toppen av Hemlingsbyn slalombacke för att njuta av målgången. Andras målgång. Folk spydde. Grinade illa. Stapplade. Svor. Stirrande oseende framför sig. Greppade sina krampande lår. Föll som furor över mållinjen. Blev liggande.”

Jag säger som jag sa till henne. Om 1,5 månad är risken stor att det där är jag. All of the above, liksom! Jag kan inte låta bli att skratta lite åt beskrivningen hon gjorde. Just nu. Den 15 september skrattar jag förmodligen INTE. Det gäller ju att passa på medan man kan….. 😉

Det gick tyvärr inte så bra…

…för våra svenska tjejer.
Sara Sjöström var förbannad och Emma Johansson var besviken. Även om jag själv är lååååångt (!) ifrån någon elitnivå så förstår jag dem.
Tävlingsmänniska är jag och besvikelse har man känt både en och två gånger när kroppen inte gör som huvudet vill…!
Nya tag tjejer. Ni är grymma!

Bilder lånade från expressen.se

Lite inspiration!

Helt klart tänkvärt, nästa gång det tar emot eller när vi säger att vi inte har tid att träna…!