Mitt 2015 – Del 2 – Andra halvåret

Juli:
Planerna och inköpen inför vår fjällvandring började ta fart, på riktigt.
Jag traskade höjdmeter och klagade över hur tråkigt det var (för jag kunde fortfarande inte springa så mycket som jag ville). Och tyckte t.o.m. att vandringsutbudet tvingade mig att vara rosa

Rund är också en form! fick ett eget instagram-konto. YEAY!

IMG_4974
Jag och Annelie bokade en löpardejt i mina skogar.
Hon lärde bl.a. Love att äta blåbär på egen hand och sedan hade en överraskning till mig, där jag fick ta mig låångt utanför komfortzonen…! 😮

Augusti:
Det som överlyste ALLT annat var fjällvandringen! Så mycket känslor, så många nya upplevelser. Nästan obeskrivligt, men jag gjorde ett försök i Fjällvandring i Grövelsjön Del 1 och Fjällvandring i Grövelsjön Del 2.

IMG_5487

Senare samma månad sprang jag i gamla ridspår. Himla kul att uppleva rundor på ett helt annat sätt, än man gör från hästryggen.

September:
Det blev en racerapport från  Risveden Terräng, tredje gången gillt. Uppladdningen? Förkylning och nästan en vecka som ”ensam-mamma”. Bästa sättet, eller…? 😛

Och i slutet på månaden fick jag ÄNTLIGEN springa på Nordvärmlandsleden igen. Som jag älskar den leden. Trots att jag är livrädd att springa på björn, varje gång jag är där…

IMG_6390

Oktober:
Jag och bloggen fick en jätterolig förfrågan, men blev nobbad i slutändan.
Mina (småbittra) sluttankar var; om bloggen är ett intressant komplement, borde väl inte antalet läsare vara det allra viktigaste?

Jag var på mitt första löparläger; Spring 2015, nere i Bråtadal anordnat av bl.a. Madde (fitnesscoachen.com) och Jane. Det innehöll bl.a. löppass med fokus på backlöpning och teknik, samt workshops och väldigt intressanta föreläsningar, där jag lärde mig mycket!
En riktigt roligt helg!

IMG_6670

Jag fick möjlighet att springa delar av Nordvärmlandsleden även den här månaden! Fortfarande skönt väder och vacker natur. Och så sprang jag vilse ett par gånger. Det är sånt som händer… Eh…? 😛

November:
Jag valde att köra en helt godis- och fikafri månad – Sockerfritt November! Det gick över förväntan.

Det diskuterades bloggar och hur man får dem växa, samt hur långt man egentligen bör gå?  Att fota mattallrikar mitt i natten och börja gråta när man gör det, är att ta det rätt många steg för långt…

Årets längsta yogapass ägde rum. Jag njöt av tema-passet ”Yin och Yang” i hela 90 minuter. Kropp och sinne mjuknade, minuterna swischade förbi och det kändes som max en halvtimme.

IMG_6487
Jag fick frågan: Hur jag tänker kring att springa ensam i mörker?
Att frågan ens finns är egentligen helt galet, men jag försökte besvara hur jag tänker.

December:
Jag började följa Saras ”Jävligt jobbig julkalender”. Det höll i sig bra fram till mitten på månaden, då jag blev förkyld och efter det hade jag svårt att komma igång med siffertänket igen.

Halvvägs in i månaden December kändes det som att jag var ute och sprang i April. Helskum känsla. Inte för att jag klagade (i alla fall inte till 100 %), men å andra sidan SKA det ju vara snö inför jul…

Strax efter julhelgen (tajming…?) kom äntligen snön och första snölöpningen blev av. Inte en dag för sent. Det blev ju innan året var slut i alla fall…

Och med året 2015 blickar jag framåt och funderar hur jag vill att nästa år ska se ut. En annan dag, ett annat inlägg. 🙂 Så…

Gott Nytt År, alla!

Jag hoppas vi ses 2016! ❤

img_7894

Annonser

Mitt 2015 – Del 1 – Första halvåret.

Januari:
Året började med att jag testade mina allra första lätta, noll-drop skor – Ett par Salming Xplore som jag fyndat på mellandagsrean! Här har ni första intrycket. (Och ni som läser här regelbundet, vet att jag älskar känslan i dessa även nu när det gått ett tag. Men använder dem bara i gymmet eller till kortare rundor/korta intervall-pass.

Jag skrev om mina dåliga sidor och om hur ingen är perfekt.

Februari:
Ensam-löparvargen Malin försökte vara social,  genom att ge det här med att springa i grupp en andra chans.
Inte bara att jag var med – Jag startade upp facebook-gruppen ”Löpning i grupp – Alingsås” och var anordnaren av just det här backintervallpasset. Läskigt!! Men jag överlevde (såklart). 🙂

Jag exprimenterade mycket vad gällde chiapudding-smaker. Favoriten blev och är fortfarande den här chiapuddingen med tropiska frukter!

IMG_1868

Och för er som testa på att springa i skogen, skrev jag 7 tips att tänka på, när man börjar springa terräng/trail.

Mars:
Jag blev totalt överraskad av sambon och fick en härlig spaweekend i 35-årspresent!

Helgen efter hade jag också en grymt rolig helg i Stockholm på Blogger boot camp 2015. Det var mycket känslor och frågetecken eftersom jag åkte dit helt själv. (Mötte bl.a. upp Ida på tåget upp; första gången vi träffades IRL).
Det blev en fantastiskt rolig helg och jag hade inte behövt vara nervös!

bloggerbootcamp
Jag hade länge varit sugen på att testa och fick äntligen tummen ur och gick på mitt första Grit Strength pass ever. Och det var…eh…ja, en upplevelse! 😛

Under en av de första vårrundorna, till ljudet av fågelkvitter,  ”lyckades” jag dessutom moona folk…! Har aldrig hänt varken innan eller efter. Vet inte hur jag lyckades…?

April:
Vårens första långpass bjöd på fantastiskt väder, men även frustration, farlig vattenklättring, rädsla, svordomar och framtida löparlopp-idéer där det ingick gratis grisar!

IMG_2866

Första (och en av få tävlingar för året) var när jag sprang Premiärloppet i Gbg i April. Tanken var ett lugnt lopp, efter att jag hade förkyld. Att inte maxa. Men tävlingar…. Ja, ni fattar.
Jag lyckades i alla fall få min första medalj (av någon anledning har de lopp jag sprungit tidigare inte haft medaljer…) Dessutom kräktes jag lite strax innan upploppet, och oroade därmed en funktionär på köpet.

Ett par veckor senare drog jag (och några arbetskamrater) till med en skogsmara; Linnémaraton i de vackra, kuperade (!) skogarna runt Borås. Dessutom visade det sig vara ca 1,5 km längre än maradistansen. Det bjuder vi på.
Fruktansvärt jobbigt och alldeles fantastiskt, på en och samma gång…!

IMG_3520
Maj:
Maj månad började med en favorit i repris; 36 km lång socialrunda upp (och ner) på Billingen tillsammans med alla ”mina” Skogssniglar & Vildvittror. Älskar dessa evenemang. Inga krav på tempo, massa fotostopp, skratt och fikapauser. En stor eloge till Annelie & c/o (som hittills anordnat dem)!

Någonstans ringde det nog en klocka här, där jag undermedvetet insåg jag nog var sliten och behövde dra ner på löpningen…
Men eftersom jag var inne i ett löparflow uppmanade jag istället mig själv (och andra) att våga prova helt nya spring-vägar istället! Så himla härligt (just då)!

Efter det hände mycket… Dels var vi tvungna att säga farväl till en fantastisk familjemedlem. Jag saknar henne varje dag…! ❤

IMG_2034
Yngsta sonen åkte in på barnakuten i Gbg och det var ETT STORT JÄVLA SKÄMT!!!
Som tur var återhämtade han sig relativt snabbt och maj avslutades bra med ett dop, i ett fantastiskt Stockholm i vårskrud.

Trots att jag tidigare under Maj anat att jag skulle dra ner på löpningen, körde jag på. Ända in i kaklet… Under ett backintervallpass kändes det inte riktigt bra i höger vad och dagarna efter var smärtan bristningen i vaden ett faktum…

Jag borde inte sett så glad ut…

IMG_4021

Juni:
Första halvåret avslutades rätt så …tja….blahaa…
Jag gick (äntligen) till naprapaten ett par veckor efter backintervall-passet, för att kolla upp min vad. Och tyckte samtidigt synd om mig själv för att min gamla flyttat till Götet…

Jag hade svårt att i vackert sommarväder, hålla mig borta från skogen. Så jag gick långpass… Det funkade det också i nödfall – Med en annars abstinensfylld, rastlös kropp.

Inte ens midsommar blev som planerat. Jag blev däckad i en rejäl förkylning och vinkade adjö till resten av familjen som drog till Värmland, utan mig… Låg i soffan över helgen och tyckte synd om mig själv och önskade att jag befann mig på älskade Nordvärmlandsleden…!

IMG_4630
Däremot tillfrisknade jag (som tur var) till vår Gotlandsresa, som egentligen var en 60-årspresent till min mamma. Vistelsen blev helt fantastiskt! Mestadels vackert väder, ett supermysigt B&B och dagsutflykter efter egen takt och önskemål.  Kan definitivt tänka mig att åka dit igen!

Där testade jag dessutom mig på en jogg, för första gången på drygt en månad.
Men insåg (tyvärr) att jag fortfarande inte var 100 % bra i vaden, även om endorfinerna från den korta rundan var 100 % äkta!

IMG_4779

Dagens femma!

Dagens mest oväntade:
Jordgubbar till frukost! Nä, inte svenska, men det funkar ändå mer än väl för en jordgubbs-junkie, som helst hade ätit de söta bären året runt…!

Dagens godaste:
Var hemma hos mina föräldrar på fika och fick kladdkaka! Mums!

Dagens irritationsmoment:
Inse att mina föräldrars bredband på 24 MB är våldsamt snabbt.
Vi kan få max (japp, ni läste rätt. MAX: ) 2 MB…. Pinsamt, 2015…?!

Dagens vuxen-förvandlas-till-barn:
Sambon införskaffade en helt ny mobil. Herregud, han är ju värre än barnen på julafton. Sitter och fixar, trixar och ändrar.  Och grejar sedan lite till… Haha!
(Säger hon som grejar med bloggen som om hon vore beroende…)  *kastar sten i glashus* 😛

Dagens näst mest oväntade:
Det blev ingen träning. Hade ju tänkt springa ett kortare pass idag, för att nå mitt mål för 2015. Men vad tusan, det är ju två dagar kvar på året. (Oj oj…! Jinxar jag det här nu, tror ni…?)
.

Gympass med favoritövnings-tips!

Jösses… Det var nästan 3 veckor sedan jag var på gymmet senast.
Vet inte riktigt vad som hände där…? Jag har förvisso inte tränat så mycket alls senaste veckan. Innan dess har nog fokus legat mer på hemmapass och löpning. Men… Better late than never, right? 🙂

Jag tycker ju om att köra styrka!
Som komplement till löpningen. Dels för att känslan av trötthet är helt annorlunda jämfört med ett tufft löparpass, men ändå riktigt skönt på sitt eget sätt. Samt att det förhoppningsvis stärker upp kroppen och håller löprelaterade skador borta under 2016!

Utöver mina rehab/prehabövningar för höfter och vader har jag en favorit som stärker upp rumpa och baksida lår
Kickback i cable crossen.

img_7898
Man kan även köra den utan bänk (framåtlutad), men jag föredrar att köra med.
Börja med benet i samma vinkel som det andra benet på bänken nedan (eller strax framför). Ha en stark core och dra benet bakåt tills det är rakt och pressa till i överläget och försök verkligen få kontakt med rumpan.  Gå långsamt tillbaka till utgångsläget – Dvs håll emot, inte bara ”släpp”!

OBS! Ha rak rygg och parallella höfter!
Jag ser att jag ”vippar över” på fotot. Detta var inte mitt i ett set, utan fotot togs separat efteråt. Inte lätt att fokusera på ett skarpt foto och alla teknikdetaljer på en och samma gång… 😉

Passet i sin helhet (mest fokus på rygg):
* Rodd skivstång, med omvänt grepp: 4×12-15 reps.
* Sittande smal rodd, CC: 4×10 reps.
* Sittande bred rodd, CC: 4×10 reps.
* Tåhävningar, maskin: 3×15 reps.
* Latsdrag: 4 x 8-10 reps.
* Biscepscurl, CC: 3×10 reps/arm.
* Kick-backs i CC: 4×12 reps/ben.

Snölöpning!

Äntligen kom snön!
Barnen sprang ut i raketfart och byggde en fin snögubbe, medan jag och Love (också) sprang ut i raketfart för att springa. Fast inte i raketfart. 100 % njutpass. (Det har blivit mycket såna det sista. Hm…) 😉

Det fanns dock några som klagade över snön.
Vad nr 1 och vad nr 2… Trots att jag hade mina Icebug-skor fick vaderna jobba betydligt mer i lös nysnö! Särskilt i uppförsbackarna.

Mentalt fick jag jobba mer.
Nu när man är bortskämd med barmarken, minns jag inte hur jag har gjort tidigare? Alla hala rötter och stenar under snötäcket; hur har jag gjort när jag springer tekniska stigar i snö…? Tassat på som vanligt och hoppats på det bästa..?
Det var typ så jag gjorde nu i alla fall, men jag var nära att ramla ett par gånger. Bra träning för småmuskler i fötter/vrister, samt coremuskler hur som helst. 😛



Love träffade på en kompis i skogen.

Jämthund/schäfertiken Nadja. Så himla kul att se hur hennes osäkerhet släpper lite för varje socialt hund-umgänge. Fördelen är ju att hon inte far fram mot andra hundar när hon är lös. Istället lägger hon sig helt stilla, platt mot marken och väntar på att de kommer fram till henne. Klar fördel… 🙂



Känslan under rundan var riktigt bra.

Det var svårt att sätta fingret på vad det var som kändes bra. Tempot var förvisso liite högre än vanligt, men ingen raketfart. Det kändes definitivt inte superlätt i benen.
Ändå var det något som gjorde att totalkänslan var lätt. Riktigt skönt att kunna njuta sådär lite extra, även om de där 7,6 km kändes som minst det dubbla om du frågade mina möra vader…! 😉