… på fem veckor fick jag till en runda. Eller vågade testa en löprunda, ska jag kanske säga.
Första 2 km kändes oväntat bra! T.o.m. flåset var förvånansvärt ok..?!
Vid dryga 2 km blev det flåsigare… (Chocking… Eller inte). Lite stelt och ”märklig känsla” i vaden, men det kändes ok. Hoppas inte att jag var övermodig nu bara. Tar det lugnt och känner efter i en dag eller två.
Men 5 km total endorfinkick var det o alla fall! 🙂
Upptäckte en sån där selfie som jag tagit av misstag. Kan…inte…sluta…skratta..! Haha! Men jag bjuder på den. 😉
Pingback: Mitt 2015 – Del 1 Första halvåret. | Rund är också en form – Trail & Träning
Grattis till rundan och för att du vågar bjuda på en så grym selfie 🙂 Det syns ju att du gillar att springa och ta ut dig.
Jag väntar spänt på korten från Superior i lördags, jag har en känsla att mitt eget ansikte/grimas lär vara bland korten från leran 😉
Heja, heja! och så grym bild! 😀
Haha vilken härligt ansträngd selfie 🙂
Och grattis till att ha vågat testa en första runda, och att det verkar hålla! Viktigt att inte pusha det för snabbt nu bara!
Nä, det är ju det… Svårt när det kliar i löparfötterna…. 😱😉
Häääärligt! Välkommen tillbaka 🙂
Å vad härligt att du kunnat mjukstarta igen. Kram.
Härligt att få till det och du ser väldigt lycklig ut på fotot 🙂 Bra att du tar det försiktigt!!
Kram Cia