Variant på intervallpass – När man inte vill maxa.

När kroppen vill, men man mentalt inte riktigt orkar…
Då sänker jag kraven på mig själv. För vad är det som säger att man måste köra till max varje gång? Huvudet var egentligen sugen på lite längre intervaller, men kroppen var seg och pannbenet nästintill obefintligt. Lösningen? Ett intervallpass med kortare intervaller och lägre tempo.
Lägre tempo jämfört med tiden på intervall, that is. Tempot landade trots allt snabbare än mitt tävlingstempo på 5 km. Och hade, med en fräschare kropp, varit ganska bra för ”tusingar” (1000 meter-intervaller). Men i det här fallet inte alls lika snabbt som jag normalt kör 2 minutare på. Mix-and-go, liksom. 🙂

Först uppvärmning i tio minuter. Sedan 10 stycken intervaller á 2 minuter långa, med 60 sekunders gåvila emellan.
Med det något lägre utgångstempot ville jag ändå utmana mig lite och ”lurade” kroppen genom att köra varannan intervall 5 sekunder snabbare per km. Inte jättemycket i varje steg, men det gjorde ändå att den sista gick nästan 30 sekunder snabbare än den första.

Skönt känsla efteråt, men det var rätt val att inte maxa.
Med upp- och nerjogg blev det totalt dryga 9 km och det känns bra, oavsett tempo. 🙂

Kolhydratfobi…?

Lovisa skriver ett skitbra inlägg, som handlar om de olika energikällorna.
Klok som en bok. Min personliga uppfattning går i samma riktning; Att kroppen faktiskt behöver både kolhydrater, proteiner och fett för att fungera på ett bra sätt.

Precis lika rädda som vi var för fett för 15 års sedan, lika hysteriskt livrädda verkar vi ha blivit för kolhydrater, idag. Varför? Egentligen..?

När vi lämnade fettskräcken för några år sedan tog tyvärr, för många, kolhydratfobin över. Kolhydrater är en av våra viktigaste energikällor. Särskilt för oss som tränar mycket är kolhydrater viktiga eftersom vi har lätt att bryta ned dem och använda energin jämfört med fett som tar längre tid att bryta ned. Även för hjärnans skull bör vi tillföra kolhydrater dagligen för att fungera normalt.

God morgon – Vinterland!

Trodde inte mina ögon när jag tittade ut och såg över en dm snö på altanräcket!
Igår kväll yrde det bara omkring små, små flingor i luften. Det måste ha dragit i rejält under natten! Det var lite svettigt att ta bort 1 dm snö som omslöt H.E.L.A. bilen (Rutor, motorhuv, tak m.m.) En person snöröjare sökes! 😉

Vår grusväg var inte skottad när jag begav mig, men det gick bra ändå.
Den mindre landsvägen till jobbet var FANTASTISK! En eloge till bönderna, som uppenbarligen vet hur man skottar! Föreställ er en torr, fin, vit väg där man har skottat ändå ut till reflexpinnarna. En riktig norrlandsväg. Perfekt!

Sen kom jag ut på riksvägen, som tar mig sista biten till arbetsplatsen. Lika bra som bönderna är; (Minst) lika dåliga är kommunerna, som uppenbarligen väljer att INTE skotta, utan bara salta riksvägarna… Livsfarligt med 1 dm snömodd/slask ju!!

Det ska tydligen snöa mer imorgon och sedan sol och kallare väder.
Jag håller tummarna! Barnen har ju sportlov snart och det hade varit klockrent med snö och efterlängtade (!) solstrålar. 🙂

Den här ”hysterin” med tranor och huvudstående..?

Jag blev kär i yogan för ett par år sedan och har yogat regelbundet sen dess. 
Jag är fortfarande smärtsamt medveten om att jag kan bli bättre på att göra det på egen hand, hemma… 😉 (Gruppyogan är lättare att få till, för min del).
Jag märker verkligen hur jag har blivit rörligare och smidigare, även om det finns massor (!) att lära sig och att jag kan blir betydligt mer rörlig. Hur jag lättare släpper tankar om saker jag ändå inte kan påverka. Hur jag blir lugnare i mig själv och tror mer på min egen förmåga.

Googlar man ”yoga” på internet, eller kollar yogabilder på insta; Där ser man den enda svåra övningen efter en andra. Man ska helst går ner i split över huvudet, med bara en arm i golvet, samtidigt som man blundar…
Självklart ska såna bilder inspirera. Men inte sätta gränsen för vad yoga ä.r.!

Det är många nybörjare som försöker sig på ”Tranan” (med risk att dyka på näsan och börja blöda), Huvudstående (akta nacken!) och ”Trädet” (med den upplyfta foten mitt på knät…?! Aj). 😦

Foto: jumeirah.com

De tror kanske att ju mer avancerade övningar de klarar, desto mer ”yogisar” är de.
Stopp ett tag. Som Jeanna så klokt säger; ”Vem går in på gymmet och förväntar sig att, som nybörjare, BÖRJA med 150 kg i marklyft? Skulle någon komma på tanken? Nej.
Så varför vill man så oerhört gärna fixa huvudstående när man inte har fått in tekniken på grundövningen; Solhälsning?
Nina beskriver hur hon möter personer som har höga krav på sig själv och som får dåliga upplevelser från yogan. Helt i onödan.

Meditera 5 minuter. Sitt eller ligg ner. Lyssna bara på dina egna andetag och släpp alla tankar!
Ett exempel på ett jätteskönt steg och start på morgonen. 🙂

Lyssna på kroppen! Börja från början. Släpp kraven.
Hitta balansen. Andningen. Stabiliteten. Känslan. ❤

PB och krampande mage!

God morgon, alla fina!
Känslan när man vaknar med ömma muskler; Belåtenhet.
Styrkepasset kändes bra, även om kroppen kändes märkligt seg. Jag började med uppvärmning på löpbandet och de 3 km i snigeltempo var i.n.t.e. det bästa jag har upplevt. Det borde ju känts enkelt. Självklart borde jag gått av och kört någon rörlighetsträning istället, men ja ja… Man är ju som man är. 😛

Jag blev varm och lätt svettig i alla fall, så uppdrag slutfört.
Efter det fick rygg, axlar och core jobba. Till skillnad från flåset på bandet, kände jag mig relativt stark! Det blev bl.a. PB i latsdrag (3,5 reps på 60 kg!) 🙂 I övrigt såg passet ut så här:

* Hantellyft åt sidan: 4×8 reps.
* Rotatorkuffen: 4×8 reps.
* Hantellyft framåt: 4×10 reps.
* Bred, framåtluftad rodd m.skivstång: 4×10 reps

* Latsdrag: 10-8-8-3-10 reps.
* Smal, sittande rodd: 4×8-10 reps.
* Knäuppdrag (hängande): 4×12 reps.
* Fällkniven med medicinboll: 4×8 reps.

När man ska hänga och dra upp benen mot magen (90 graders vinkel i benen- Ungefär som knäindrag på pilatesboll, fast hängandes). Oh my god…!! Fick kramp i magen sista två seten! All heder till de som fixar att lyfta benen rakt fram, utan att vinkla i knäna! I wish I could. Some day…

Jag försökte hitta en bild på övningen, men den kanske heter något annat?
Varsågod, ni får ta del av mina fantastiska teckningskunskaper istället! 😉