När motivationen tryter är det många som tipsar om;
”Anmäl dig till ett lopp så har du ett mål!” Check. Det har jag gjort nu. Förutom Risveden Terräng, kikar jag även på ett lopp i april och ett i juni. Trots det är det inte alltid motivationen till löpning infinner sig. Visst känns det i 99 fall av 100 kanonbra efter ett pass! Men innan man gett sig ut… Blä. Ut i mörket, i regnet, i kylan??
Det är många som har börjat tränar nu efter nyår. De säger att de slutar träna efter 4-6-8 veckor för att de inte känner någon motivation längre. Då ska jag berätta något. Vi som tränar året runt och som ”anses” fastnat i träningsträsket; Vi känner inte heller motivation jämnt. Vad är det för myt att vi tränar för att träningen alltid känns inspirerande och rolig???
Det handlar minst lika mycket om disciplin. Att ge sig ut och springa även när man inte känns motivation. Motivation och glädje finner man ibland, men de gångerna träningen känns lätt är bara en bonus! Grädden på moset liksom! 🙂

.
Jag har själv sprungit i 2 års tid. Jag kan fortfarande komma på mig själv ställa frågan; Ok, jag har sprungit ett par lopp. Jag tränar regelbunder. Men när ska jag bli en löpare på riktigt?? En som kan springa i 4,10-tempo och som har full koll på alla benämningar; Distans, tempo-pass, snabbdistans, tröskeltempo, intervaller, hur lång intervall-vila, osv osv…?
Oavsett om man har sprungit 2 månader, 2 år eller 2 deccenier så är man en riktig löpare! Oavsett tempo och trots bristen på motivation. Så sitt inte där och vänta på motivationen, ut och spring – i väg och träna! OK? 😉
.