Inte utan min…

Veckans tema i Bloggar Om Hälsa är ”Inte utan min…”
Det här var nog det svåraste ämnet hittills (enligt mig). Samtidigt som jag hade massor av idéer, var det oerhört svårt att välja. Det går ju att välja vitt och brett bland ämnen såsom: ”Inte utan min(a) barn”, ”Inte utan min löpning”, eller ”Inte utan min mobil/blogg” och så vidare…
Ska man skriva om en person, en sak, eller en känsla? Eller något helt annat? Så himla svårtolkat, fast samtidigt så himla lätt. Mycket velig och förvirrad Malin… 😛 Av en slump vaknade jag mitt i natten med tanken:

”Inte utan mina misstag!”.

Jaa, men så klart det är det som ska vara min röda tråd, den här veckan. Lustigt hur något så självklart kan dyka upp precis när man sovit och processat en massa tankar. Fast ändå så logiskt på något sätt.

Jag är väldigt mycket känslomänniska.
Ett par ord kan göra min dag. Ett par ord kan rasera min dag. Jag har, med åldern, lärt mig att hantera det och oftast väljer jag att inte bry mig om orden som sägs för att kanske irritera, eller såra mig. Men så har man ju de där dagarna när allt når innanför huden…

Som känslomänniska har jag låtit känslor styra mitt liv väldigt mycket; särskilt när jag var yngre. När jag ignorerade de där logiska tankarna, som ibland ändå försökte göra sig hörda, blev resultatet därefter. Ogenomtänkt och tja… ibland väldigt bra! Ibland mindre bra…

Nu, X antal år senare kan jag ändå tänka tillbaka och tänka:
Jag ångrar ingenting – Faktiskt. Rent logiskt kanske jag borde ångra vissa saker, men samtidigt känner jag: ”Det är ju de där misstagen / ogenomtänkta sakerna som har format mig till den jag är idag!”
Hade jag inte tillåtit mig själv att vara mitt tonårs-/ungdomsjag, hade jag kanske inte heller varit den jag, jag är idag.

img_9939

12 tankar om “Inte utan min…

  1. Pingback: Inte utan min… | Lite Längre

  2. Jag håller helt med. Jag har många gånger ångrat flera saker jag gjort, men kanske framförallt inte gjort. Man kan göra det för stunden, men med tiden inser man att jag inte gjort det där misstaget hade jag inte varit där jag är idag. Och saker man inte har gjort ännu, finns för det mesta kvar, antingen är det bara att ta tag i saken och göra det eller så har intresset förändrats. Hur som helst, man formas och lär sig av sina misstag. Inget att ångra i efterhand!

  3. Jag kan inte mer än hålla med dig! Det låter klokast att tänka, utan dessa sakerna hade inte mitt liv eller jag blivit som det blivit om inte de hade hänt! Kramar

  4. Så sant, det är ju faktiskt allt det vi varit med om som format oss. Det som gör att jag är jag och du är du. Vi är inte stöpta i samma form och vad tråkigt om det skulle vara så. Allt är inte en dans på rosor hela tiden och vi måste ju även våga att göra fel. Av misstagen lär vi oss något som vi inte skulle lära oss om det blev ”rätt” från början…

Lämna en kommentar