Vad är det med mig och tendensen att dra paralleller till tecknade figurer (nu för tiden)?
Igår var det snövit, idag Pellefant. Kanske barndomsminnen som kommer till ytan av någon anledning, eller så är jag bara mer tankspridd/barnslig än vanligt? 😛 Förresten, ni som minns. Visst sa han snabel så, eller minns jag helt galet?
Knakeli-knaket var, hur som helst, en hänvisning till mitt naprapatbesök igår.
Det var längesen jag var skadad (och DÄR jinxade jag förmodligen det) och jag tror att det beror på att jag under hela året har gått till min naprapat regelbundet och i förebyggande syfte! Höger sida av bäckenet, bröstryggen och vänster sida av nacken/axeln justerades under ljudliga protester, men himla skönt när man går därifrån och känner sig ”upple´ad”. (Som vi säger här nere). 🙂
För övrigt – FREDAG hör ni. Nu njuter vi (lite extra)!
Haha, jag vet inte ens vem Pellefant är 😉 Kram.
Du får uppdatera dig genast! Och läsa den för dina barn. 😉
Ingen aning vad hans snabel sa *fniss* men roligt att du drar såna paralleller. 😛 Skönt att du jobbar förebyggande, det är jag dålig på just nu. Och mums på frukosten, eller är det mellis? Skicka lite tack 😛 ❤ Kram
Alltså jag har en sån skräckblandad förtjusning för naprapat/kiroppraktorbesök. Älska känslan att de knakar ordning på grejer, men får alltid lätt panik innan de ”trycker till”. Särskilt nacken. Känner mig alltid som ett djur som ska vridas nacken av innan de gör det. Men känslan efteråt när man varit hos en bra – wow!
Haha, härliga paralleller :). Åh, en naprapat skulle jag behöva besöka. Hm, tack! Måste kolla upp det….Nu!
Pellefant alltså! Och lakritstrollet…. Tack för att du påminde mig om denna litterära skatt 🙂