Lärjeskogsleden – Hög puls!

Tänk vad man kan hitta nästan inpå husknuten!
Redan för något år sedan såg jag på en karta att det fanns en led som började strax utanför Alingsås och gick hela vägen in till stan. Jag har bara inte fått tummen ur att testa den. Förrän igår. Det var egentligen inte alls tänkt att jag skulle åka dit, men det ”bara blev så”. Spontant och lite ”crazy” sådär… 😉

wpid-img_20140518_113818.jpg

Början av leden har ganska dramatiskt landskap!
Jättegrytor och GALET många höjdmeter på bara ca 400-500 meter! Här tog jag till tipset från Billingen; GÅ (!) i alla uppförsbackar. Jag hade aldrig orkat springa, även om jag hade försökt, så lika bra att ta det lugnt. Flåsa rejält gjorde jag ändå. Chock-start för kroppen!

image

T.o.m. ”Vita Faran”, som har visat en relativt bra form senaste veckorna, verkade tycka att det var en lite väl häftig start. Han flåsade (minst) lika mycket som mig och visade inga tendenser på att springa före mig, som han annars gärna gör (om han hade fått) de första kilometerna.

image

Underbar natur öppnade upp sig, efter en tveksam start;
Där två spänger hade halvruttnat och stupat ner i bäcken. Som tur är, är jag inte rädd att bli lite blöt om ”tassarna” så ett par steg genom det grunda vattnet, så var jag över på andra sidan. Lite kletigt första hundra meterna, men sen (som sagt): Galet vackert!  Jag vet vart jag ska ta vägen för att plocka blåbär i sommar/höst…  MYCKET blåbärsris!!

image

Känslan var relativt bra. Som sagt lite flåsigt och halvsega ben efter förra helgen.
Men ändå helt ok. Däremot började andra tecken visa sig. En sönerbökad myrstack…. Hm…? Sönderbökad mark precis vid stigen. Inte på ett ställe utan flera. Omkullvälta småträd. Såg spår av klövdjur. Kunde inte avgöra om det var just vildsvin, men jag började känna mig obehaglig till mods…

image

Här ser jag betydligt mer nöjd ut, än vad jag kände mig.
Jag VET ju att det finns vildsvin i skogarna häromkring Alingsås (dessutom inte helt vilda, utan halvtama saker som rymt från hägn). Det blev plötsligt så påtagligt med alla tecken. Jag sprang och tänkte: ”Hör de mig och känner lukten, sticker de innan jag ser dem! Spring nu, Malin! Och sluta larva dig!” Jag kom ca 3,5 km (ungefär halva leden) men sen tog magkänslan (?) över och jag valde att vända. Lite besviken över beslutet, men samtidigt:
VAD TUSAN GÖR MAN OM MAN MÖTER ETT VILDSVIN, SOM INTE HUNNIT/VELAT FLYTTA SIG..???

image

Tempot var inga att tala om, omgivningarna var riktigt mysiga med lite blandning av lövskog och öppen tallskog. Det var även granskog i slutet av leden, men så långt kom jag som sagt aldrig. Vem vet. Nästa gång kanske…? 😉

image

Älskar gamla stenmurar! Det är något magiskt över dem.
För att inte tala om antalet höjdmeter. Det är jäkligt jobbigt att ta sig upp dig (och ofta relativt jobbigt att springa nedför också, om det är för brant). Men det är sååå värt det när man kommer upp på höjden och ser hur lång som helst! Inte sant?  🙂

image

Annonser

15 thoughts on “Lärjeskogsleden – Hög puls!

  1. Ping: Mitt 2014 – Del 1 (Januari – Juni) ! | Rund är också en form!

  2. Åh vilka bilder! Och jag fattar din oro. Rädda vildsvin är nog inte roligt att stöta på… Inga rädda djur för den delen. Men om man sjunger (och varnar dem) så tror jag de blir glada!
    Hus till salu jämte er? Löparnäste? 😉
    Och tack för grattishälsningen. 🙂

  3. Skulle inte vara helt dumt att bo typ granne med dej 😉
    Eller… så skulle det leda till att vi sprang ihjäl oss, haha.
    Kramen!

  4. …men även där… ska det förstås vara. Paddan lever sitt eget liv och gör ibland som den vill om man inte är uppmärksam.

  5. Nästa gång springer du nog hela leden. Förstår obehagskänslan, men det är nog ingen risk att du får närkontakt med grisarna. I mina trakter ser man spår av björn ibland, män även där är risken/chansen att stöta på en nalle i stort sett obefintlig.

  6. Sprang ett lopp i Bohuslän för ett par veckor sen. Så här stod det på deras hemsida angående vildsvin: Normalt inga problem men känner du dig osäker så sjung lite högt när du passerar tätingar och buskage.

    Lyckades stämma upp till skönsång ett par gånger, men såg inga vildsvin tack och lov.

    Vandringsleden du sprang ser superläcker ut. Det finns visst mycket trail i GBG-området!

    /Peppe

  7. Åh vad vackert 🙂 Har aldrig sprungit på vildsvin när jag varit ute. Eftersom de inte är rovdjur och har planer på att äta upp mig, räknar jag med att de vittrar mig och håller sig undan. Annars är det nog bara att backa lugnt och fint tills de sticker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s